Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13° hugo norman
enda, som i Linköpingsregistret ger oss någon upplysning om Knuts
förhållande till sin släkt, är ett brev av den 6 juni 1401, varigenom
biskopen anslår biskopstionden från Skeda socken till ett av riddaren
Sten Bosson stiftat prebende:
. . . prebende dicte
Spanga-rum Capelle sancte Birgitte in
curia nostra Line . . . decimas
nost-ras episcopales de Skedha . . .
duxi-mus annectendas, . . -1
Han sticktade sancte Birgittae
prouenta,
Mesta delen af biscopz ränta
(vv. 417—418).
Om kapitlets missnöje med sin chef — det rörde sig ju om de
alltid så ömtåliga ekonomiska frågorna — vittnar ett annat brev
i A 9 (f. 41), som visar, att man vänt sig direkt till påven med vissa
klagomål. Det som är bevarat, är påvens svar. Kapitlet får här
bannlysningsrätt även »då den Linköpingsbiskop, som vid tillfället
innehar ämbetet, är frånvarande, har giltigt förhinder eller är
suspenderad från sitt ämbete eller, fast han av eder blivit ödmjukt
anmodad, är ovillig eller försumlig».2 Man jämföre krönikans ord:
»Han wart suspensus oftha oc tijt».3 Beträffande biskop Knuts
skulder ge bl. a. ett par brev från 1438 och 1440 upplysningar.
Det ena är ett notarieintyg angående Knuts ekonomiska
mellan-havanden med biskopsstolen i Strängnäs, det andra ett kvitto på
en avbetalning, som biskop Bengt gjort på sin företrädares skuld till
Strängnäskyrkan.4
Ett rätt ofta förekommande uttryck kan möjligen tyda på att
författaren kunnat stödja sig på vissa äldre nedtecknade reflexioner
just i dessa och liknande frågor. Det heter: »Thet står ännu tilbaka»5,
även där man har anledning att förmoda, att kyrkan vid krönikans
tillkomst inte längre är den lidande parten. Det står t. ex. om
biskop Kettil (v. 521 f.), att han förhjälpte kyrkan till den ränta,
som så länge varit henne fråntagen. Och biskopsbordet i Linköping
1 A 9, fol. 2x9 f. Tryckt i SD 66.
2 ». . . presertim F.piscopo Line., qui pro tempore fuerit, in remotis agente
vel impedimento legitimo prepedito aut a sui officii execucione suspenso vel
super hoc a vobis humiliter requisito nolente vel eciam negligente . . .» Y.
Brilioth, a. a., sid. 284 ff.
3 v. 413.
4 Svenska Medeltidsregester, 808, 1192.
5 v. 309, jfr vv. 386 och 415.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
