Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Norman, Rimkrönikan om Linköpings biskopar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rimkrönikan om linköpings biskopar
i29
Magnus även i krönikan. Därför tala även ordningsföljden och
inte minst det faktum, att namnet Albrekt ett par rader längre ned
måste insättas i stället för det felaktiga Karl.1
Författaren betraktar det tydligen som en gudsdom, att Albrekt
»tappade i alla strid». Konungen har nämligen gjort ett byte med
kyrkan, vilket visat sig vara till dennas nackdel. Här har måhända
urkunden funnits tillgänglig:
. . . att wij . . . med werdugan
fader och herre hera Niclisse
Bis-cope med Gudz försyn i
Linkö-punge hafuem giordt ett laglikit
och skälikit och witterlikit
jorda-skipte om godza innom thesse mota
at wij honom och hans domkiorkio
i Linköpunge uplatom wart
Crono-godz swa som war gardh Stäng . . .
och war skogh Twäraskogh . . . fore
thessin godzen som Biscop Niclis
. . . oss . . . uplater . . .
Humbla-rum . . .2
Then Humblarums ägor från kir-
ken tog
I schipte för stong och twära skog.
(vv. 381—82).
I den ovannämnda codex Kh 54 ingår ett s. k. Necrologium
Lin-copense3, som börjar med Nicolaus Hermannis död. Det innehåller
uppgifter på biskoparnas dödsår fram till 1500, omtalar Jakobs
ämbetsavsägelse 1513 och meddelar sedan, när en rad domprostar,
ärkedjäknar och andra kyrkans män avlidit under denna tidsperiod.
Det sista årtal, som förekommer, är 1525. Huruvida dessa
anteckningar haft någon betydelse för krönikans avfattande, skall jag låta
vara osagt. De beröra en tid, som ligger så nära den senares
tillkomst, att de ifrågavarande uppgifterna mycket väl kunna ha
erhållits på annat sätt, t. ex. traditionsvägen. Nicolaus Hermannis
dödsår, 1391, kan lika gärna ha hämtats ur annalerna.4
Vi ha redan sett, hur bland de rader, som ägnats Knut Bosson,
inarbetats ett helt knippe annalnotiser.5 Svårare är det att avgöra,
om författaren även för det övriga använt skriftliga källor. Det
1 v. 380. Jfr Y. Brilioth, a. a., sid. 28, not 4.
2 Ag i RA; tryckt hos H. Spegel, a. a., sid. 127 f.
3 Kh 54, f. 73 ff., tryckt i Linköpings bibi. händt. X, sid. 92 ff.
4 SRS I: i, sid. 30.
5 vv. 419—426.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
