Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Granskningar och anmälningar - Kenneth Scott Latourette, A History of the Expansion of Christianity, I—III (Professor Knut B. Westman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273 granskningar och anmälningar
Personligen har rec. lärt mest av tredje bandet: »Tre århundradens
framryckning.» Det handlar mest om den katolska missionen från de
stora upptäckterna till avmattningen på 1700-talet. I förordet tackar
förf. tjänstemän och bibliotekarier vid Propaganda-kongregationen i
Rom, där han haft förmånen att få bedriva forskningar. Man får här
en god kritisk överblick över kapitel i missionshistorien, som det för en
protestant inte är lätt att tränga in i.
Som exempel kan nämnas kristnandet av det Spanska Amerika,
varåt bandets största kapitel är ägnat. Det var också rent statistiskt
sett dessa århundradens mest betydande missionsföretag. Man får besked
om arbetets organisation, metoder och resultat, och en rad av dess
ledande gestalter tecknas i korta drag. Man ser olikheten i
missionsmetoder, då det gällde de mera civiliserade jordbrukande folken på
högslätterna, såsom i Mexico och Peru, vilka voro vana vid underkastelse
under en stark centralregering och utan motstånd läto sig kristnas i
massa, och å andra sidan de vilda stammarna på jägare- och
samlarestadiet, med vilka missionerna hade ett långvarigt tålamodsarbete, på
sina håll fortsatt intill våra dagar, med det under patriarkalisk ledning
stående kristna byalaget som normal missionsform. Den förra typen
av missionsarbete tillhör de närmaste decennierna efter den spanska
erövringen; det var då som t. ex. Zumårraga, den förste biskopen av
Mexico, och hans franciskaner döpte millioner på några få år, Las Casas’
kända aktion till de inföddas förmån framkallades närmast av
spanjorernas första sammanstötningar med vilda stammar på Haiti, med
våldsamheter som ledde till att dessa stammar faktiskt utrotades. De goda
»indiska lagar», som Las Casas omsider lyckades utverka av Karl V,
gällde över huvud behandlingen av de infödda; med avseende på det
spanska väldets vidare utbredning rekommenderade han mission utan
våld — just den arbetsform som »missionsbyarna» sedan förverkligade
och som nådde sin mest storartade utveckling i Paraguays berömda
»jesuitstat». Vi se också arbetets svaga sidor: de kristna byarna nådde
visserligen självunderhåll, men icke självutbredning eller självstyrelse —
för att använda nutidens missionsteoretiska termer. När missionärerna
avlägsnades, som det skedde med jesuiterna i Paraguay, så ramlade det
hela. När de nykristna ansågos tillräckligt stabila, var det vanligt att
munkmissionärerna överlämnade dem åt sekulärklerus och själva drogo
längre ut i vildmarken; men resultatet blev ofta mindre lyckligt, då det
sekulära prästerskapets religiösa nivå vanligen var lägre än munkarnas.
Många obekanta namn dyka upp bland missionärsgestalterna och
deras insats klarlägges. Så t. ex. Pedro Claver († 1654) bland
negerslavarna i Columbia, Eusebio Kino († 1711) och Junipero Serra († 1784)
i norra Mexico och vad som nu är sydvästra Förenta Staterna — den
sistnämnde var den skicklige organisatorn av franciskanernas en tid
blomstrande missioner i Kalifornien (varav San Francisco var den
nordligaste). Afrika går förf. hastigt förbi — Rhodesiamissionen (Monomo-
18 — 39863. Kyrkohist. årsskrift 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
