Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Granskningar och anmälningar - Toni Schmid, Birgitta och hennes uppenbarelser (Fil. mag. Bertil Dahlström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283 granskningar och anmälningar
Toni Schmid, Birgitta och hennes uppenbarelser. C. W. K. Gleerups
förlag, Lund 1940. 238 s. + 5 planscher. Kr. 7: 50, inb. kr. 10: —.
Till julen utkom denna mycket lärda och innehållsrika Birgittabok
av fil. d:r Toni Schmid. Vår förut rätt omfattande Birgittalitteratur
har därmed fått ett nytt och behövligt tillskott. Gärna vill en anmälare,
som blivit något bevandrad i Birgittas skrifter, understryka
författarinnans beklagan (s. 35 f.), att ännu ingen modern vetenskaplig edition av
■de på latin bevarade Birgittarevelationerna finnes att tillgå, ej heller
en översättning till modern svenska av alla uppenbarelserna. Det urval
av dessa, som Richard Steffen för mer än trettio år sedan tolkade på
nysvenska och kommenterade, är alltjämt vad som finnes. Med
utgångspunkt i en förfelad teori om den fornsvenska textens överlägsenhet
överhuvud begagnade han därvid denna som underlag. En nytolkning måste
numera efter de textstudier, som utförts av Salomon Kraft, ske med
den latinska texten som huvudförlaga. — Det är inte första gången
■denna brist på en fullgod Birgittatext som grundval för forskningar och
studier blivit påtalad, men en upprepning därav är tydligen högeligen av
nöden. Här finnes en uppgift, som söker sin man eller kvinna — eller
kanske snarare sin särskilda redaktionskommitté med ett
handlingskraftigt förlag bakom sig!
D:r Schmids fleråriga arbete med inventeringen av medeltida
manuskript i vårt Kammararkiv och annorstädes, som yttre
omständigheter t. v. satt punkt för, har också för Birgittaforskningens del bragt
ett högst märkligt resultat. Det gäller uppteckningen på ett
pergamentsfragment av några revelationer [Extrav. 74 (senare delen), 25 (helt) och
80 (helt)], däribland alltså den beryktade s. k. upprorsplanen mot kung
Magnus (Extr. 80) i förut okänd latinsk version. Till denna skall jag
återkomma. Detta fragment har som så många andra från medeltiden
(detta är från cirka 1400) på Gustaf Vasas tid (i detta fall på 1550-talet)
blivit nyttjat till räkenskapsomslag. Det har ingått i en latinsk kodex,
som vid det profana begagnandet brutalt skurits sönder. Detta är en
sida av kungl, lutherdom, som hör till de minst tilltalande.
Innan förtjänsterna påpekas, bör måhända som en brist i själva
planläggningen av denna Birgittabok anmärkas, att framställningen
förutsätter kännedom om Birgittas liv, om 1300-talets kyrkliga och
politiska förhållanden både i Sverige och ute i Europa. Vad som meddelas
i den vägen, är blott några magra notiser på 3 s. om Birgitta och hennes
släkt samt biktfäder i slutet av boken (s. 236—38). Gentemot denna
kanske olärda anmärkning bör ställas förtjänsten av en omfattande och
givande notavdelning (s. 195—235), som givetvis höjer bokens
vetenskapliga värde avsevärt.
Författarinnans stil är enkel och klar, om än präglad av en viss
strävhet. Framställningen är lättillgänglig.
I sitt första kapitel »Domen» skildrar d:r Schmid, hur Birgitta trots
motstånd från många håll redan den 7 oktober 1391, blott aderton år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
