Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Granskningar och anmälningar - Toni Schmid, Birgitta och hennes uppenbarelser (Fil. mag. Bertil Dahlström) - Erwin Mülhaupt (utgivare), D. Martin Luthers Evangelien-Auslegung (Professor H. v. Campenhausen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301 granskningar och anmälningar
med en konsekvent, kraftfull och praktisk personlighet. Mycket ligger i
den parallell Erik Gustaf Geijer en gång (1832) dragit mellan henne
och Emanuel Swedenborg:
»Båda hade förutom den religiös-mystisk-receptiva komponenten
andra, sinsemellan visserligen olika. Det som naturvetenskap och
mekanisk konstruktion betytt för den ene, betyder för den andra
samfundets styrelse och kristen livsorganisation. En praktisk sådan: Martha
måste man vara, innan man blir Maria, lara sig motstå drifter och
frestelser (VI, 65), lara sig tålamod, när de onda trivas (VI, 43)» (s. 191 f.).
Birgitta utropar en gång »peccatum pravae cupiditatis» (II, 25) och
betygar på ett annat ställe (IV, 23), att det är Guds ande, som gör, att
man vill vara med Kristus.
Inför en sådan tolkning av Birgittas religiösa personlighet såsom en
sunt och verkligt troende kristen framstår, vad Henrik Schück ännu
1926 vidhöll såsom en vrångbild. Han skriver:
»Den häftiga nervskakning, som hennes redan förut starkt nervösa
temperament erhållit vid mannens död, hade framkallat hennes första
hallucination. Det var, såsom vi skulle säga, ett sjukdomsfall, som
möjligen kunnat botas, så vida hon iakttagit en tjänlig diet [!], men i
stället gjorde hon allt[!] för att göra denna nervsjukdom [!] till
permanent. Fastor, späkningar och grubbel[!] böta ingen sjukligt uppeldad
fantasi, och den första hallucinationen följdes snart av andra[!!]» (Illustr.
svensk litteraturhistoria I, s. 359).
Man måste fråga: Är religiositet absolut en själssjukdom? Det är
på tiden att säga ifrån, att sådan kan och får inte Birgittas bild vara
tecknad i svenska sinnen.
Bertil Dahlström,
Uppsala.
D. Martin Luthers Evangelien-Auslegung, hrs. von Lic. Erwin
Mül-haupt. I. Teil: Die Weihnachts- und Vorgeschichten bei Matthäus
und Lukas (Matth. 1—2 und Lk. 1—2; 3, 23—38). II. Teil:
Das Matthäusevangelium (Kap. 3—25), Lieferung 1—3. —
Göttingen, Vandenhoeck u. Ruprecht, 1938/39.
Es gehört zur Eigenart von Luthers Schriftstellerei im Unterschied
etwa zu Thomas oder auch zu Calvin, dass man die »massgebliche»
Meinung zu irgendeiner Frage in seinem Gesamtwerk meist nicht
einfach »nachschlagen» kann. Man muss ihn kennen, und man muss die
Bedingungen seiner jeweiligen Situation kennen, wenn man hier und
da mit Erfolg suchen will, und mit dem Nachweis irgendeiner passenden
Einzelstelle ist für gewöhnlich noch längst nicht alles und nicht genug
geschehen. Das gilt auch für seine Auffassung bestimmter biblischer
19 — 39863. Kyrkohist. Årsskrift 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
