Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Granskningar och anmälningar - Joseph Lortz, Die Reformation in Deutschland, I—II (Professor H. v. Campenhausen) - Hjalmar Holmquist, Från reformationen till romantiken. Handbok i Svensk kyrkohistoria, II (Docent Hans Cnattingius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
granskningar och anmälningar
nicht als ungerechte Verzerrung, sondern als eine würdige und
bedeutsame Wiedergabe jenes grossen Geschehens ansprechen kann, dessen
Kenntnis und Verständnis eine unerlässliche Voraussetzung jeder
Aussprache und jeder geistigen Annäherung zwischen den Konfessionen
bleiben wird. Die katholischen Christen werden zunächst wohl vor
allem aus diesem Buche zu lernen haben; aber auch die evangelischen
haben zu lernen. Das Werk verlegt ihnen den Weg zur Fortsetzung
einer gewissen überholten Polemik im Namen der »Reformation» und
nötigt sie in der Auseinandersetzung mit dem Katholizismus sich wieder
ganz auf das Letzte und Entscheidende ihres lutherischen Erbes zu
besinnen; und auch dafür müssen wir dem Verf. dankbar sein.
H. v. Campenhausen,
z. Zt. Wien.
Hjalmar Holmquist, Från reformationen till romantiken. ■—-
Handbok i Svensk kyrkohistoria. Del II. — Stockholm 1940.
Diakonistyrelsen. 323 s. Häft. kr. 9: 50. Inb. kr. ir: 50.
Detta nya verk, varav nu en början gjorts med del II, skall komplett
omfatta tre delar. Det är avsett främst som handbok för teologie
studerande och vill skänka en översiktlig framställning av hela den svenska
kyrkohistorien, som kan föra in i det kyrkohistoriska studiet. Bristen
på en modern sådan framställning har länge känts som ett icke ringa
hinder för det akademiska studiet och naturligtvis försvårat
orienteringen i denna disciplin för varje intresserad. Cornelius’ och Wordsworths
välkända arbeten ha länge varit föråldrade. I Uppsala har man dock
sedan 1927 haft mycken hjälp av Linderholms i mycket briljanta och
högst originella men också blott skissartade och ganska ojämna
Kollegium i Svenska kyrkans historia efter reformationen. Det är uppenbart
således, att detta nya arbete har en stor uppgift att fylla.
Den föreliggande delen behandlar tiden 1521—1830, med andra ord
den långa tidrymd, som väl får anses på ett mera avgörande sätt än
någon annan ha präglat svensk kyrkohistoria. Periodiseringen är i stort
den som allmänt accepterats i Sverige: Reformationstidevarvet 1521—
1611, Stormaktskyrkans tid 1611—1718, Frihetstiden och den
Gustavianska tiden 1719—1809 samt avsnittet 1809—1830. Bland
delperioderna fäster man sig vid den nyheten, att årtalet 1536 satts som gräns
mellan ett reformationens grundläggningsskede och en dess seger- och
konsolideringstid (till 1571). Gränsdragningen förefaller förhastad.
Ål-gärderna 1536 äro framför allt till sina verkningar alltför litet kända för
att göra det skäligt att markera just det årtalet. Reformationsverkets
ovissa slut under Dackefejdens bakslag, dess slutliga seger och det öppna
proklamerandet av rikets tro som ny och evangelisk vid
Västeråsriksdagen 1544 samt den samtidigt begynnande vändpunkten i
folkreligiositeten, allt talar i stället för årtalet 1544 som gräns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
