Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Granskningar och anmälningar - John Björkhem, Antoinette Bourignon. Till den svärmiska religiositetens historia och psykologi (Docent Helge Ljungberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307 granskningar och anmälningar
mystiska erfarenheten. Antoinette Bourignon utgör på grund av sin
inspirativa karaktär ett gott forskningsobjekt. Frågan om
inspirationens art tillhör otvivelaktigt de intressantare vid utrönandet av den
fromhet, vi här ha att göra med. Antoinette Bourignon är närmast
att hänföra till den auditiva typen, oaktat visioner äro påvisbara hos
henne. »Vid emotionell upprördhet har hennes inspiration övergått till
livfull audetisk föreställning, stundom måhända med rent hallucinatorisk
karaktär» (s. 388). Förf. återger ett flertal visioner (s. 43, 45, 73, 318,
387, 405 m. fi.) och auditioner (s. 41, 43 ff., 51 ff., 55, 62, 247, 318, 335,
386, 388 m. fi.) utan att fullt utnyttja materialet vid den
religionspsykologiska analysen. För frågan om arten av hennes religiösa
kun-skapsmeddelelse är det dock avgörande.
Härav följer en ställvis bristande stringens i typbestämningen med
avseende på mystiken och dess former. Förf. fäster uppmärksamheten
vid den mystiska hänryckningen (s. 63) men överbetonar den exklusivt
mystiska frälsningsvägen (s. 333), vilken hos Antoinette Bourignon
ersatts av en halvt immanent tillförsikt, och uppehåller sig även vid den
förment principiella skillnaden mellan ändligt och oändligt i mystikens
väsen. Ett direkt svar, huruvida Antoinette Bourignon verkligen var
mystiker eller ej, giver knappast förf. Ett närmare utförande av »den
inre upplysningens» betydelse för hennes religiösa liv skulle icke blott
ställa henne »i omedelbart samband med den föregående tidens mystiker»
utan även upptaga henne bland skaran av mystikens trossystrar, sådana
som Teresa de Jesus, Madame de la Motte Gyuon och Frangoise de
Chantal, även om dessa skulle känna sig böjda att nedlägga en protest
mot flamländskan för hennes brister i vissa kristliga grunddygder.
Björkhems huvudintresse ligger på ett annat område än den rena
mystikens, nämligen hysteriens. I avsnittet om den hysteriska
grundupplevelsen diskuteras med saklighet och inlevelse hysteri-forskningens
framväxt och nuvarande resultat. Förf. framlägger sin syn på hysterien
i anslutning till A. Hoche, som redan i begynnelsen av detta sekel ville
frånkänna hysterien karaktär av sjukdom och i stället betecknade den
som en psykisk disposition. Hysterien är alltså att betrakta blott som
en psykisk reaktionsform, vilken mer eller mindre starkt kan framträda
hos alla människor. Förf. har i ett senare utkommet arbete,
Nervstrålningens problem, vid sina på experimentell väg vunna resultat på ett
intressant sätt utnyttjat denna grundsyn som arbetshypotes i fråga om
typgrupperingen i fyra olika hysterigrader, A-, B-, C- och D-hysteriker,
av vilka A-hysterikerna ha sin hysteriska disposition latent, medan den
aktualiserats hos D-hysterikerna.
I denna senare del av avhandlingen framträder förf. som en
djuplodande, noggrann forskare, som utan tvivel tillfört religionspsykologien
betydande värden genom undersökningen av sambandet mellan de
hysteriska reaktionerna och den religiösa konstitutionen. Orsaken till
den hysteriska reaktionen vill förf. finna i en psykisk överkänslighet, som
i sin grundstruktur är till finnandes hos alla människor (s. 370) och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
