Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Granskningar och anmälningar - John Björkhem, Antoinette Bourignon. Till den svärmiska religiositetens historia och psykologi (Docent Helge Ljungberg) - Folke Petersson, Olaus Svebilius intill ärkebiskopstiden (Teol. lic. Ragnar Askmark)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
granskningar och anmälningar
ofta korresponderar med en rent fysisk känslighet. Härur uppstår en
mindervärdighetskänsla, vilken som den mest karakteristiska
reaktionsformen framtvingar en egoistisk »supraponering». Förf. återför Antoinette
Bourignons religiösa reaktionsformer på den hysteriska
grundupplevelsen och detta på ett sätt som i flera avseenden betecknar något nytt
inom den religionspsykologiska forskningen. Häri ligger avhandlingens
värde. Avhandlingen vittnar om att förf. har sin forskarbegåvning på
ett bestämt område. Det vore önskvärt, att han finge fullfölja sin
forskning på teologiens utmärker, där han som specialskolad teolog har en
uppgift att bereda väg.
Helge Ljungberg,
Stockholm.
Folke Petersson, Olaus Svebilius intill ärkebiskopstiden. En
biografisk studie. (Samlingar och studier till svenska kyrkans
historia, 3.) xxiv + 377 s. Akad. avh. Stockholm (Lund) 1940.
Kr. 7:—.
Det svenska 1600-talets kyrkohistoria är mer än något annat
århundrade präglat av de stora gestalterna. Det är de stora biskoparnas
sekel. Helt naturligt blir då biografien, särskilt biskopsbiografien, för
kyrkohistorikern en naturlig arbetsväg, då han vill utforska denna tid.
I förhållande till antalet utgivna skrifter har också 1600-talets
kyrkohistoria mer än något annat århundrade berikats med biografier av
modernare årgång. Olaus Martini, Laurentius Paulinus Gothus, Johannes
Rudbeckius, Olaus Laurelius, Johannes Matthiae, Johannes Terserus,
Haquin Spegel, Jesper Svedberg och Erik Benzelius d. ä. ha sålunda
under det senaste halvseklet fått sina levernesbeskrivningar. Det har
blivit de ledande eller mest omskrivna kyrkomännen, som fått sin
teckning. De som i första hand nu eller framdeles borde finna sin biograf
äro Kenicius, Petrus Jonae Angermannus och Johannes Baazius d. ä.
Ser man närmare på böckerna om dessa män, finner man, att de
med undantag av Claes Annerstedts bok om Olaus Martini framlagts
som akademiska avhandlingar. Den akademiska ettan har härvid
flitigt begagnats. Ingen av författarna har orkat med att ventilera ett
helt människoöde. Vanligtvis har det varit gestaltens barndomstid,
»studie- och vandringsår» och den första självständiga verksamhetstiden,
som man utlämnat åt opponenternas granskning. Man har gjort halt
vid den tidpunkt, då den biograferade kyrkomannen stod i begrepp att
göra sin bestående och personligt färgade insats i kyrkans historia.
Den viktigaste perioden i kyrkomannens liv ville man i lugn och med tid
för eftertanke ägna sig åt, när disputationen var överstånden. Man
lägger märke till och gläder sig över undantagen. När Herman
Lundström disputerade om Laurentius Paulinus Gothus, hade han medtagit
dennes viktiga Strängnäs-tid, under vilken Paulinus gjorde sin manna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
