Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Granskningar och anmälningar - Folke Petersson, Olaus Svebilius intill ärkebiskopstiden (Teol. lic. Ragnar Askmark)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309 granskningar och anmälningar
gärning, och för vidare bearbetning och nedskrivning återstod endast
ärkebiskopstiden, då Paulinus’ levnadssol redan var i nedan. Innan
Anton Hacklin framlade sitt verk om Laurelius för akademisk granskning,
hade han låtit den inledande avdelningen om Laurelius’ studie- och
lärarår inflyta som bidrag i en skolas årsredogörelse (detta sätt att söka
få teckningen av den biograferades mindre inflytelserika år tidigare
publicerad torde vara efterföljansvärt), så att den akademiska diskussionen
kunde röra sig om Laurelius’ betydelsefulla biskopstid, till vilken den
förut utgivna delen om studie- och läraråren fick bilda bakgrund. Men
med dessa två undantag innebar den akademiska ettan, att avhandlingen
rörde sig om tidigare och mindre viktiga —■ och för disputanden
ofarligare — skeden i den biograferades liv. Blev så biografien efter
dispu-tationen icke fullföljd, får man om den ur avhandlingen framträdande
gestalten ej klarare uppfattning än om en torso. Totties
Svedbergsbiografi blev avslutad liksom Afzelius’ teckning av Erik Benzelius d. ä.,
men Helanders bok om Spegel nådde blott fram till Skara-periodens
slut och Holmquists Matthiae-studie och Holms Terserus-arbete blott
till de båda männens biskopstid. De ha det ofullbordades och stympades
olycksalighet över sig. Hade männen icke nått längre än biografierna
över dem, hade de aldrig skrivit sina namn bland den svenska kyrkans
stormän.
När Folke Petersson som akademisk avhandling framlagt en
biografisk studie betitlad Olaus Svebilius intill ärhebiskopstiden, önskar man
livligt, att denna biografi icke skall bli ofullbordad. Man vill allvarligt
taga förf. på orden, då han i sitt förord skriver, att han hoppas få tillfälle
att senare fullborda biografien över Svebilius, till vilken för övrigt flera
kapitel redan äro utarbetade. Olaus Svebilius, Karl XI:s ärkebiskop,
kyrkolagsman, katekesförfattare och ortodox teolog, var en av de mest
nitiska kyrkomännen vid det kyrkliga nyordningsarbetet under
1600-talets slut. Och d:r Petersson har i sin studie visat sig genom sin
noggrannhet, vederhäftighet och måttfullhet i omdömena väl ägnad att
teckna denne ärkebiskops insats i svensk kyrkohistoria.
Såsom avhandlingen om Svebilius intill ärkebiskopstiden nu
föreligger, omfattande hans barndomstid och hans studieår inrikes och
utrikes, hans lärareår i Kalmar, hans verksamhet i Stockholm som
överhovpredikant och pastor primarius och hans tid som biskop i Linköping,
kan man emellertid icke värja sig för intrycket, att den är en enda lång
inledning, en inramning till den betydelsefulla ärkebiskopstiden. Som
sådan får den sitt stora värde, först när biografien i sin helhet är
färdigskriven, och först då kan ett mera slutgiltigt omdöme även om denna
förra del lämnas. Först när linjerna utdragits till sin spets, d. v. s. först
när man med det samlade livsverket som perspektiv är i tillfälle att
betrakta de olika livsperioderna, först då kan man göra sig en
uppfattning om vad börd, uppfostran, studier, resor och lärargärning betytt för
kyrkomannen Svebilius. Under den livsperiod, som avhandlingen
behandlar, är det ännu tiden, som bemästrar mannen, ej mannen, som be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
