Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Granskningar och anmälningar - George Hammar, Christian Realism in Contemporary American Theology (Utgivaren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327 granskningar och anmälningar
filosofi kan påvisas, är det ju uppenbart, att den sistnämnda har sin
egen linje, som är äldre än den liberala teologien. Denna sekulära
filosofi med sin rena humanism och sin konsekventa immanens teori är
verkligen icke en frukt av liberal teologi utan är i linje med vad förf.
mer i förbigående nämner såsom »that non-Christian idealistic tradition
which is the parent of liberal theology and not its offspring» (s. 28).
(Faderskapet till den liberala teologien kan i detta fall också diskuteras.)
Ofta är det f. ö. så, att den liberala teologien utgjort det
verkningsfullaste kristna motståndet till den icke-kristna religionsfilosofien, när
fundamentalister och ortodoxer kommit alldeles till korta. Enligt min
mening hade det varit ett lyckligare grepp och gett en riktigare
uppfattning av läget, om förf. i stället för att granska de radikala
ytterligheterna utanför teologien för att så söka illustrera den liberala
teologiens »upplösning», hade koncentrerat sin energi på ett verkligt,
objektivt klarläggande av den liberala teologien representerad av de förut
nämnda Rauschenbusch, McGiffert, Brown, Knudson, Shailer Mathews,
Fosdick och andra av deras typ. Förf. har icke haft tillräckligt intresse
och tålamod härför, ty vad han bjuder är ytterst fragmentariskt. Den
liberala teologien är icke något problem, den tas icke upp till verklig
undersökning; de män, som fortfarande leva kvar i den, föras åsido
utan många ord eller också noteras det, att de äro på glid till den högre
vägen, Niebuhrs »neo-supernaturalism». Brown har tagit intryck av
det nya och försöker komma neo-supernaturalisterna till mötes (s. 138),
vilket naturligtvis icke är svårt för en »evangelisk liberal teolog», som
han med rätta benämnes. Fosdick har blivit missbelåten med liberal
teologi, men förf. är icke säker på sinnesändringen hos honom med hans
»deeply rooted liberalism» (ss. 57, 140 f.). Och Knudson »does not want
to be a puré rationalist» (s. 31, n. 46), något som han säkerligen aldrig
drömt om att bli kallad av andra än fundamentalisterna.
Denna otillfredsställande behandling av den liberala teologien leder
också till en del oklara uppgifter om väckelseteologiens roll. Den
förklaras som ett direkt upphov till den liberala teologien, ty den är
pela-giansk och antropocentrisk, och förf. gör det orimliga påståendet, att
väckelsens antropologi alldeles överensstämmer med upplysningens
idéer (s. 116). leke mindre farlig för teologien var gamle Moody’s
Gudsidé — Gud som kärleken. Den djupt pessimistiska syndafördärvsläran
och Guds blotta nåd och hjälp voro eljest kardinalpunkterna i
väckelseteologien. Endast en barthiansk aversion mot psykologiska fenomen
och »rörelser» kan kalla detta för pelagianism och för överensstämmelse
med upplysningsidéer. Däremot kan man hålla med förf., att
väckelserna inneburo en teologiens nedgång, men icke på grund av vad han
anför utan på grund av att man ringaktade teologisk systematik som
sådan. Det är fundamentalismen, som är väckelseteologiens avkomma.
Förf. skulle ha gjort mer av vad han antyder och något beskriver,
när han tar upp the »Evangelical Liberal Theology» (s. 132 ff.) och när
han framhåller, att dess representanter voro övertygade kristna män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
