Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Granskningar och anmälningar - George Hammar, Christian Realism in Contemporary American Theology (Utgivaren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
granskningar och anmälningar
niskor: »Liberal theology was thus Christian, in temper, yea, Biblical
and Christocentric!» (s. 163). Egendomligt nog vill förf. se detta som
en inkonsekvens i deras liberala teologi. Denna kan icke ha några goda
drag. Därför blir också dess utan tvekan största förtjänst, the Social
gospel, icke något pius av betydelse, ehuru förf. sträcker sig så långt,
att han erkänner, att Rauschenbusch’s liberala åskådning bör särskiljas
från »a still möre degenerated type of religious liberalism»! (s. 159).
När man tänker på de kontinentala kyrkornas passiva hållning i sociala
frågor och deras ensidiga hinsidestro, som fört dem till ett så kapitalt
misslyckande i samhällsinflytandet de senaste åren, står det alltmer
klart, att just dessa kyrkor kunde ha behövt något av the Social gospel.
I U. S. A. är dess inflytande betydande, och utan detta skulle icke detta
högindustrialiserade land med dess motsatser mellan kapital och arbete
jämte dess nationalitetsgrupper ha kunnat så lugnt ledas in i den
reformperiod, som Roosevelt-regimen innebär. Vi européer böra vara
försiktiga med våra domar över the Social gospel. Gentemot
fundamentalisternas attacker har Shailer Mathews en gång genmält följande:
»Only the historically illiterate can think of Christianity as being
con-cerned solely with post mortem salvation» (New Faitli for Old, p. 122).
Hammar har på denna punkt följt otåliga kritiker, barthianer och andra.
Givetvis finnas överdrifter att kritisera, men här fattas den positiva sidan
av saken.
Det är skada, att förf. med sina goda kunskaper och sin utrustning
för systematiskt arbete icke fritt och förutsättningslöst gått till
uppgiften att undersöka den verkliga innebörden och betydelsen av den
liberala teologien i U. S. A. för att så få en fast grundval för huvuddelen
av sin undersökning. Som det nu är, får man det intrycket, att förf.
vid besöket i U. S. A. hamnat i de anti-liberala teologkretsar, som
framträda som banbrytare för en ny tid och en ny teologi, och där fått
sin tidigare inställning bekräftad. »Revealed theology» och
»neo-super-naturalism» i dessa kretsar blir det överväldigande stora.
Efter detta må med ali klarhet utsägas, att förf:s studium av
Nie-buhr, van Dusen och Horton är ett ganska väl utfört arbete. Deras
insats under 1930-talet betecknar utan tvivel ett symptom av betydelse,
men förf. torde tillmäta dessa män allt för stort inflytande. Niebuhr
»is really epoch-making» (s. 60, jfr s. 4), och epoken började 1932 med
hans arbete Moral Man and Immoral Society. Niebuhr är emellertid icke
dogmatiker utan professor i etik, varför det är föga dogmatisk teologi
i hans arbeten. Han är intressant nog, och man har betecknat honom
»a Barthian, a Marxist and a Liberal» utan att vara någotdera. Förf.
har funnit, att han följer en väg bort från både liberalism och
barthia-nism. Huruvida Niebuhr verkligen skapat en ny teologisk epok i U. S. A.,
kan icke bestämmas nu, vilket förf. tydligen också anger, då han bl. a.
förklarar, att han har »very few, if any, real followers in America as
yet» (s. 62 f.). Så långt anmälaren känner de amerikanska teologiska
läroanstalterna, är detta omdöme riktigt. Men för förf. är han dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
