Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Christofer Klasson, Det ryska ekstatiska sektväsendet - III. Skoptsernas sekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mängder av ryssar anslöto sig till sekten, över hela Ryssland
bildades inom kort skoptsiska skepp och överallt uppträdde stympade
människor. I rättegångsprotokollen figurera både barn och vuxna,
män och kvinnor som stympade. Till grund hade man lagt Jesu
ord i Matt. 19:12. Dessa ord uppfattade som en direkt befallning
att göra sig oskicklig för äktenskapet för att så nå Guds rike. Man
kan dock knappast förmoda, att detta bibelställe varit den verkliga
drivkraften till stympningsbudet. Snarare har det väl varit så, att
man funnit stympningen vara den enda vägen till befrielse från de
sexuella begären. Det primära är alltså motviljan mot kroppen och
dess könsliga funktioner. Utifrån detta har man sökt bevis för sin
ståndpunkt i Bibelns ord. Det visar sig också, att man tolkar alla
Jesu ord som befallningar till stympning. Ja, överhuvud i alla Bibelns
berättelser lägges denna synpunkt på saken. Så bestod t. ex.
Abrahams offrande av Isak i att han stympade honom.[1] Väduren, Isaks
mandom, måste offras för att Isak själv skall få leva. Berättelsen
om Moses och den brinnande busken är berättelsen om, hur Moses
mötte Gud i elddopet. Ärkeängeln Mikael åtnjuter bland skoptserna
stor veneration. På de ryska ikonerna framställes han nämligen
söndertrampande en orms huvud. Men ormen är ju sinnebilden för
det onda, alltså för de könsliga begären. Av denna anledning anse
skoptserna Michael vara stympad. Samma är förhållandet med den
hel. Georg, vilken dödar draken. Draken är könsdriften, som hotar
själen, den rena jungfrun. För skoptserna är det klart vad meningen
med legenden är. Johannes Döparens ord, att Jesus skall döpa i
Ande och eld, är en profetia om att han skulle införa elddopet. Och
när Jesus den sista aftonen tvådde sina lärjungars fötter, så menas
med detta helt naturligt, att han genom stympning renade dem från
all synd. Detta bevisas ju f. ö. av att när Jesus sedan bad i
Getsemane, så förmådde lärjungarna ej hålla sig vakna. De voro nämligen
för trötta efter operationen. Att det i Bibeln aldrig talas direkt om
stympningens nödvändighet för saligheten, är för skoptserna intet
märkligt. De äro vana vid sin egen sekts omskrivningar och
hemlighetsmakeri och mena, att Jesu lärjungar på samma sätt endast i
omskrivningar kunde tala om det rätta förhållandet. För den trogne
äro ju Bibelns ord i vilket fall klara och tydliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
