Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Christofer Klasson, Det ryska ekstatiska sektväsendet - V. Det ryska ekstatiska sektväsendets ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
profet, kunglig prins, Guds Sons son. Sedan de evangeliska
pastorerna i Moskva förnekat allt samband med honom, blev han
emellertid avrättad 1689.[1] Men som Kuhlmann endast tycks ha vistats i
Moskva på 1680-talet och vi redan långt tidigare finna dylika
ekstatiska sekter, kan Kuhlmann knappast betraktas som
upphovsman till vad Philaret kallar kväkarväsendet. Men för Philaret
gäller det att till vart pris försvara det ryska foket mot beskyllningar
för sekterisktiska tendenser. Han skriver »fast det ryska folkets
sunda sinne ej tänkte stort om reformationen, så finnas dock alltid
och överallt de, som äro svaga».[2] För Philaret är den synpunkten
fullkomligt oförståelig, att det sektväsende skulle vara alldeles ryskt
till sin karaktär och att ryssen skulle ha en dragning just till
sekterism. Gentemot hans uppfattning kan man sätta vad en annan
ryss säger, denna gång en, som stod i opposition mot sin tids
Ryssland. Det är furst Peter Dolgorukov, vilken i en bok 1861 skriver:
»La tendence à créer des sectes dissidentes, à y entrer, à en adopter
les croyances avec énergie et fanatisme, a été, de tout temps l’un des
traits caractéristiques du peuple russe.»[3]
Det torde dock vara tämligen fruktlöst att närmare gå in på
frågan om huruvida det ryska folket är fallet för sekterism eller ej.
Ett torde dock vi kunna slå fast. Huru stort inflytande
reformationen än må ha haft på de ryska ekstatiska sekternas utveckling, så
kunna vi dock ej söka dessa sekters ursprung i reformationen. Den
sträcker sig längre tillbaka i tiden.
Vad det tredje alternativet beträffar, att dessa sekter skulle vara
ett utflöde av den finska och tartariska shamanismen, så torde detta
knappast gå att bevisa. Man kan ju förmoda, att finska och
tartariska inslag i den ryska folkkroppen ha haft ett visst inflytande,
men bevisbart är detta knappast.
När man så kommer till det fjärde påståendet, att ursprunget
skulle vara att söka i gnosticismen, förmedlat genom bogomilerna,
så frapperas man genast av den likhet det ryska ekstatiska
sektväsendet företer med vissa gnostiska rörelser och enkannerligen med
bogomil-sekten. Redan Eusebius nämner sekter inom vilka funnos
falska återlösare.[4] Längre fram säger han om andra sekterister: »De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
