Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om fromhetslivet i linköpings stift
T
135
relserna i Sverige och Finland eftev 1730 (1891), Westling,
Kyrkans verksamhet och resultatet däraf i Linköpings stift under biskop
Filenius’ tjänstetid 1761—1780 (KÅ 1912) samt densamme, Ur
Linköpings stifts historia 1593—1843 (1919)- Senast har Odenvik,
Carl Michael von Strokirch (1938), kommit något in på samma
ämne. I dessa föregångares spår har Rodén tecknat de skilda
kontroverserna och därvid i allmänhet ganska utförligt
presenterat materialet utan att finna några nya fall eller några nya
synpunkter. Måhända kan ej heller av en inledning mycket mera
begäras.
Nu finnes likväl utöver dessa nämnda författare och även Rodén
åtskilligt mer att säga om den östgötska radikalpietismen. I
förbigående må en erinran göras till redovisningen hos Rodén (s. 6—15)
av alla radikalpietistiska östgötar i Stockholm, studenter och andra.
Där ges blott en naken redogörelse utan att det klargöres, vad dessa
betytt för rörelsen i Linköpings stift, vilket här är den springande
punkten. Då blott tre av de nämnda — Jonas Lindblad, Jonas och
Nils Björkmark —• återkomma i det följande, får denna synpunkt
uppenbarligen drivas med rätt stor försiktighet.
För den följande kyrkohistoriska skildringen fram till 1780-talet
har Rodén liksom den tidigare forskningen på detta område framför
allt förbisett tvenne rika källfyndigheter. Den ena är serien E IV,
inkomna skrivelser från pastorat, i Linköpings domkapitels arkiv
(den har tydligen aldrig anlitats av förf. — se s. xin). Den andra är
handskriftsamlingen H 54 i Linköpings Stifts- och Landsbibliotek
(LiSB), fyra stora foliovolymer, sammanbragta av biskop Filenius’
svärson, domprosten Älf i Linköping. Den rymmer en mängd
handlingar till Linköpings stifts 1700-talshistoria, i synnerhet från
Filenius’ domprost- och biskopstid i Linköping. Tillsammantagna torde
dessa två källor innehålla en huvudpart av primärmaterialet till
ifrågavarande period.
Låt oss nu se vad som genom utnyttjande främst av serien E IV
står att vinna till belysning av den första kontrovers förf. upptagit
till behandling, målet beträffande Augustin Long (el. Lång), det
tidigast observerade fallet av radikalpietism i Linköpings stift.
Rodén har på grundval av domkapitelsprotokoll för sammanträden
den 7s och 18/io I732 samt den 28/2 1733 tecknat detta mål så: Den
2ls J732 förelåg i domkapitlet en anmälan mot f. d. fänriken och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
