Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 HANS CNATTINGIUS
bosatt sig på Skeviks gård på Värmdön. Bland skevikarna intog
Cedersparre intill sin död en ledande ställning.1 Man kan vidare
med rätta förmoda, att den danske studenten var den Michael
Offesson, även kallad Schwartzkopf, som sedan 1735 tillhörde
Erikssönernas sekt.2 Med tillfredsställelse konstaterar Tiburtius, att dessa
personer lämnade trakten, och att därmed den faran övervunnits.
Större svårighet erbjuder det att få ett grepp om de kretsar,
som samlats kring nådårspredikanten Laurén, och om denne själv.
Åren 1743—45 tjänstgjorde Laurén som adjunkt i Vreta Kloster.®
Andreas Rhyzelius omtalar om honom i sin självbiografi, att han
den 9 oktober 1739 sände två sina söner med kandidat Laurén till
Uppsala.4 Några år senare -— 1745 — anställdes han som
»dome-sticus», d. v. s. huslärare, hos biskopen.5 Under sådana förhållanden
förefaller det icke sannolikt, att Laurén hyst radikalpietistiska
tänkesätt. Laurén måste ha företrätt en mera kyrkovänlig riktning.
Notiser från andra håll kasta ljus däröver. Ett år senare förordnades
Laurén till adjunkt åt domprosten Filenius vid domkyrkan.6 Den
senare var emellertid icke tillfreds med sin adjunkt utan anhöll i
november 1748 hos biskop och domkapitel, att Laurén måtte
entledigas från denna befattning.7 Filenius erinrade om, att Laurén
erhållit nämnda förordnande 1746 på förslag av den föregående
adjunkten, Olof Grentzelius, som av K. M:t oförmodat utnämnts
till kyrkoherde i Västervik samtidigt som Filenius nödgats resa
till riksdagen. I all hast hade platsen givits åt Laurén, som då
tjänstgjorde som informator åt biskopens son. »Utan ett
fulkomb-ligit förtroende» fann Filenius emellertid sin ämbetsbörda
»odräge-lig». Slutligt besked om Lauréns ståndpunkt ger ett brev till
Filenius från dåvarande biskopen i Kalmar, Magnus Beronius, daterat
den 19 juni 1749.8 Denne gratulerade Filenius till att ha blivit av
med »den herrnhutiske adjuncten wid sin domkvrkia» och berät-
1 Henning, a. a., s. 17 f., 40, 42, 58, 61.
2 Ibdm, s. 42.
3 Håhl, a. a., II, s. 133.
4 Biskop A. O. Rhyzelii anteckningar om sitt lefverne. I urval utgifna
af J. Helander, s. 133.
5 Håhl, a. a., II, s. 133.
6 Håhl, a. a., II, s. 133.
7 Skrivelse i koncept i H 54: 2 n:o 87. LiSB.
8 I original i H 54: 2 n:o 117. LiSB.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
