Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM FROMHETSLIVET I LINKÖPINGS STIFT
159
oftast hänvisat till, äro Rambach, Fresenius, Gradin, Hersleb och
Pontopiddan. Därjämte nämnas en rad andra, såsom Mosheim,
Båld, Bælter och Freylinghausen. Inslaget från den konservativa
pietismen är genomgående och starkt, hos ett par kombinerat med
ett upplysningsmässigt drag. Utan ett mera ingående studium
vågar man dock icke fälla några omdömen om arten av denna
Lindblomska predikan och om dess möjligheter att påverka. Ett brev
från Odensviprostens broder Christer Lindblom, kyrkoherde i
Grebo och Värna, ger rätt pikanta avslöjanden av Lindblomarnas
ho-miletiska teknik.1 Christer undrar, om brodern blir missnöjd över
att han har Fresenius så länge hos sig. Brevskrivaren saknar några
sina predikokoncepter »efter nya methoden från denna tiden
framåt» och kan icke räkna ut någon annan möjlighet än att brodern
Axel har dem hos sig, till bruk eller till avskrivning förmodar man.
»De dina af Fresen., som du hölt i fiol», fortsätter Christer, skyndar
han sig med. Bröderna ha tydligen haft sitt homiletiska bibliotek
tillsammans. Ett uppkommet förslag att inköpa en ny postilla av
Hanssen är Christer med på men finner bäst att först se på den.
Han anbefaller en predikan av Mosheim såsom lämplig till första
akten av lidandeshistorien, »utom den du förr tagit af honom».
Mosheim har betecknats som banbrytaren för den moderna predikan.2
Man har rätt att antaga, att denna uppbyggelse- och
predikolitteratur, i vilken den konservativa pietismen förnimmes som den
starkaste impulsen, påverkat fromheten till större innerlighet och
allvar. Det saknas icke heller direkta bevis på, hur den
konservativa pietismen åstadkommit påtaglig religiös väckelse hos både
präster och lekmän på stiftet. Då Benzelius 1739 höll Visitation i Åsbo,
framkom en del klagomål mot församlingens adjunkt Lars
Törnmark.3 Denne hade i sina predikningar drivit sin domspredikan och
asketism väl långt. Han hade framställt äktenskapet såsom
hinderligt för saligheten, påstått, att i församlingen »nio och knapt tio»
skulle bli saliga samt utan åtskillnad fördömt allt dansande. Detta
behövde nu icke nödvändigtvis tyda på pietism, eftersom även orto-’
doxien kunde fostra stränga lagpredikanter. De teologiska
auktoriteter, som Törnmark försvarade. sig med, Werners Himlaväg och
1 Br 29: i, dat. Grebo 5/3 1757. LiSB.
2 Die Religion in Geschichte und Gegenwart IV, sp. 247 f.
3 Herdaminnet V, s. 99 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
