Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6o
HANS CNATTINGIUS
Frankes postilla, avgöra emellertid, att det här var nämnda rörelse,
som stod bakom.1 Ett brev från herrnhutaren Thore Odhelius ger
besked om den ovannämnde numera lektor Wennerdahls ställning.2
Huvudsakligen handlar det om Separatismen. Brevet visar, att
Wennerdahl åtminstone vid denna tidpunkt med sympati yttrat
sig om en rad av den konservativa pietismens viktigaste krav,
såsom att prästerna skulle vara omvända, att de kristna måste bli en
»ecclesiola in ecclesia», att Speners Pia desideria bleve översatt till
svenska. Odhelius framkastade därvid, att Erie Benzelius, vilken
han kände som »en fogelig och billig man i sådana stycker», måhända
ville giva imprimatur. På Tolefors i Kärna socken tillbragte
sedan mitten av 1730-talet fram till 1754 kanslirådet Erik von Roland
sin ålderdom under hopbringande av ansenliga och mycket
intressanta samlingar av uppbyggliga traktater och böner i den tyska och
reformerta pietismens anda, ja, han drog sig icke för att ge sig i
kast med försök till översättning av Jobs bok.3 I Mjölby underhöll
kyrkoherde Regnér i början av 1740-talet brevväxling med
Indienmissionären Kiernander och följde den danska pietistiska missionen
i Trankebar.4 Till dessa troligen ganska många enskilda, som på
ena eller andra sättet mottagit intryck eller ägde förbindelser med
den konservativa pietismen, hörde även lektor Törner i Linköping,
vilken själv studerat i Halle och som domkapitelsledamot visade
mycken förståelse för Hallepietistiska strävanden på 1770-talet.5
1 I ett brev till H. J. Sivers, dat. a/11 1751 (i orig. i N 990 n:o 33. UUB)
talar Törnmark med innerliga tonfall. I tre år hade han gått i Guds skola för
att lära sig att älska alla människor. »Så blifwer Deus in nobis, godt in uns
und seine liebe ist völlig in uns. 1 Joh. 4: 12, 16.»
2 Från Odhelius tili Wennerdahl. I avskrift i A 1010. KB. Odat. Då
Roséns landsförvisning, som skedde d. 2Sh 1741, omtalas som en nyhet, har
brevet avfattats sannolikt i febr. 1741. Se Linderholm, a. a., s. 389.
Jacobsson, Den svenska herrnhutismens uppkomst, s. 135, not 6.
3 Fem foliovolymer, T 64, i LiSB. Mannen har hittills veterligen icke alls
beaktats av den kyrkohistoriska forskningen. Roland företog vidsträckta
Tesor i främmande länder och hade därefter såsom bosatt i Stockholm rikliga
tillfällen att komma i beröring med den konservativa pietismen där.
Elgen-stierna, a. a., VI, s. 387.
4 Brev från Kiernander till Regnér, dat. 9/20 sept. 1742 och 25 jan./5 febr.
1743. Med bilagor. H 51 n:o 143—144. LiSB. Kiernander var östgöte,
H. Sandegren, Sveriges förste missionär i Indien, s. 8, 28.
5 Warne, Swartziska friskolan i Norrköping och dess grundare, spec. s. 157.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
