Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM FROMHETSLIVET I LINKÖPINGS STIFT
161
En krets av fromma vänner få vi oförmodat stifta bekantskap
med genom ett brev från prosten Schenmark i Konungsund till
biskop Lindblom 1795.1 Schenmark omtalar, att en gammal morbror
till honom, Håkan Collander, som i aderton år vistats i hans hus,
avlidit. År 1738 hade denne inskrivits som student i Uppsala och
där kommit i beröring med pietisterna, till vilka hans äldre
kusiner, »Kylandrar från Häradshammar», hörde.2 Morbror Håkan hade
en tid ägt dessa pietisters förtroende men likväl aldrig låtit sig
gripas av deras ytterligheter, vilka han beklagade (de voro ju
radikal-pietister). En alltför stor brist på självtillit hade avhållit honom
från allmänna värv. Efter trettio års konditionering hade han
slagit sig till ro hos Schenmark. Bland annat hade han där sysselsatt
sig med översättningsarbeten, av vilka flera blivit tryckta, såsom
Steinhofers Passionspredikningar (1782), Stähelins Betraktelse om
en sann Christens glädje och bedröfwelse (1788), tagen ur J. Ph.
Fresenius’ Pastoralsamlingar3, samt en skrift, gemenligen benämnd
Franckes Trosbekännelse (1787). Steinhofer är att anse som en av
de stora wurttembergska bibelpietisterna, inspirerad av Bengel men
även av herrnhutismens värme.4 Liksom Collanders
översättningsverksamhet tyder på dragning åt pietismen med något herrnhutiskt
inslag, så även hans vänskapsförbindelser. Ibland vistades han,
skriver Schenmark, veckotals hos sina vänner, såsom prosten Olof
Lindblom. Så länge krafterna tilläto hade han haft en uppbygglig
korrespondens med de avlägsnare av dem. Här namnges
komminister Eek i Ödeshög och prosten Kinman i Rök. Även med
prosten Westelius i ö. Ryd och lektorn, professor Fröling hade
Collander haft umgänge och brevförbindelser. Vi återkomma till flera av
de här nämnda i det följande.
På tendenser och kretsar som de, vilka här ovan antydningsvis
berörts, är det av vikt att hålla uppmärksamheten riktad, då man
vill studera den frambrytande herrnhutismen i Linköpings stift
fram till 1815. Denna utveckling har Rodén behandlat i kap. 1
(s. 58—202). Uppenbarligen kunna vi under denna tid urskilja två
skeden, ett tidigare från 1740-talet till mitten av 1770-talet och ett
1 Br 29.X. N:o 172. I.iSB. Dat. 29/8 1795-
2 Om dessa se Rodén, a. a., s. 13 ff.
3 Alnander, Anvisning til et utvaldt theologiskt bibliothek, IV, s. 51.
4 Realencyklopedie für Protest. Theologie und Kirche XVIII, s. 791.
II — 41265. Kyrkohist. Årsskrift 1941.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
