- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioförsta årgången, 1941 /
164

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

164

HANS CNATTINGIUS

Holmquist utdelat böcker i staden, eller att det där funnes några
separatister eller irrlärare överhuvud.

Vi se alltså, att Grentzelius 1748 påstår, att han är alldeles okunnig
om Zinzendorf och hans teologi. Ännu 1749 har han endast en
tämligen ytlig och färsk bekantskap med en den moderata svenska
herrnhutismens ledare som Odhelius, vilken dessa år ett par gånger
gästade Västervik, där han hade en släkting.1 Grentzelius bekantskap
eller vänskap med Laurén har icke hindrat honom från att åtnjuta
Filenius’ förtroende. Som han möter i aktstyckena 1748 och 1749
synes han företräda en varmhjärtad och allvarlig kristocentrisk
fromhet, framgången ur kyrkofromhet och sannolikt även
konservativ pietism. Man förstår, att han med en sådan inställning
icke skulle ha några större svårigheter, att finna uppbyggelse
också i Cöthnische Lieder. Att han själv känt till Sions Sånger
är icke säkert men naturligtvis mycket möjligt. År 1750
förekommer emellertid »Der Probst in Westerwik» i Gradins
förteckning över väckta präster.2 På detta enda stöd grundar sig
karakteriseringen av Grentzelius som herrnhutare.3 Det är dock att
märka, att »Der Probst in Westerwik» saknar asterisk, vilket
enligt Gradins egen anvisning skall tolkas så, att Gradin antingen
känt tvekan eller icke haft full visshet, om mannen i fråga varit helt
fri från lagiskhet.4 Grentzelius har uppenbarligen medtagits i
förteckningen endast på grund av de gynnsamma intryck, som Odhelius
erhållit under sammanträffande med honom i Västervik och därefter
vidarebefordrat. Fakta säga följaktligen icke mer om Grentzelius i

1 En inspektor Morling. Se ovannämnda brev från Grentzelius till Filenius
av d. 15/7 1749. Ett besök av Odhelius i Västervik i samband med Holmquists
vistelse där 1747—48 omtalas i Link, domkapitels skriv, till K. M:t av d. 15/3
1749 (i koncept i H 54: 2 n:o 51) men veterligen endast där. I början av januari
1749 befann sig Odhelius åter där, men förbjöds då av Linköpings domkapitel
att predika i staden eller församlingarna däromkring (Filenius’ cirkulärbrev till
sina kontraktister av d. 8/j 1749. I orig. i H 54: 1 n:o 114. LiSB). Enligt en
uppgift av Hauswolff gjorde Odhelius dock i juni 1749 åter ett besök i
Västervik. Brev från Hauswolff till Filenius av d. 4/6 (1749). I orig. i H 54 n:o 78.
LiSB.

2 Tryckt av Pleijel, Das Kirchenproblem der Brüdergemeine in
Schweden, s. 90.

3 Pleijel, Karolinsk kyrkofromhet, pietism och herrnhutism, s. 493.
Rodén, a. a., s. 60, 79 f.

4 Pleijel, Das Kirchenproblem etc., s. 82.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1941/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free