Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM FROMHETSLIVET I LINKÖPINGS STIFT
165
denna kontrovers än att han genom sin pietistiskt-kristocentriska
fromhet kommit att visa ett par mycket moderata herrnhutare
vänlighet och förståelse. Under sådana förhållanden måste de
slutsatser, som dragits, om herrnhutisk påverkan också för Grentzelius’
adjunkt Grönlund och rörelsens spridning genom denne till
Tryse-rum och Gryt betecknas som synnerligen osäkra.1
Angående dessa tilldragelser i Västervik2 vilja vi ytterligare blott
erinra om att domkapitlet icke uppträdde så bryskt som det påståtts3
samt slutligen något stanna inför den under förhöret i rådhusrätten
omtalade gravskrift, i vilken Björkmark givit uttryck åt sin
åskådning. Den finnes bevarad4 och har författats i anledning av jungfrun
Ingrid Johanna Michaelsens död, en dotter till en kofferdikapten i
Västervik. Gravskriften består av 23 strofer. Redan ingångsspråket
— Uppenb. 3: 20 »Si, jag står för dören och klappar» — visar hän till
den radikala pietismens spiritualistiska nattvardsuppfattning. Den
möter också några strofer fram i dikten:
O! Himla-Monarch,
Hur’ kraftig och starck
Är kärleken Din
Til menniskjo-barnen, som släppa Dig in
I Hjerta och Själ,
At hålla där Nattward: O! sötaste wäl.
1 Rodén, a. a., s. 80, 91, 148.
2 Detta mål uppträder för första gången i Link. domk. prot. icke 21/4 1748
utan redan 10/2 1748. Många originaldokument ligga i E IV n:o 288. (Västervik).
Jfr Rodén, a. a., s. 60—65.
3 Domkapitlet önskade givetvis oskadliggöra befarad villfarelse. Man
måste dock lägga märke till att det även önskade göra slut på en gammal
motsättning mellan privatlärarna och trivialskolan i staden. Därför infordrades
utlåtande från skolans rektor Giöthe, som förklarade, att »grunden till både
Biörkmarks och andras härtillwarande pædagogier» bestod i ett allmänt
missnöje i staden över indragningen av en lärartjänst vid skolan (skriv, från Giöthe
till domk., dat. 30/4 1748. I orig. iE IV n:o 288). Först sedan denna skrivelse
inkommit, avgick domkapitlets hänvändelse till landshövdingen i Kalmar,
näml. ll/5 1748 (jfr Rodén, a. a., s. 62). Redan 1751 anförde staden i besvär
till riksdagen, att staden behövde en tredje lärare och icke hade råd att hålla
privatlärare. Dahlgren, Västerviks historia, II, s. 177 f.
4 Den finnes icke på KB, Rodén, a. a., s. 65 not 9, ej heller på UUB, i
Link. domk. arkiv eller i Västerviks stads arkiv. Tillsammans med de övriga
bilagorna till detta mål har den råkat stanna i Kalmar Landskanslis arkiv, D I,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
