Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM FROMHETSLIVET I LINKÖPINGS STIFT
167
av skilda slag till herrnhutismens oskadliggörande, uppmanade
Filenius att dröja något med sin bok till dess dennes och prosten
Beckmans skrifter i samma ämne förelåge. Filenius komme då i
tillfälle att gottgöra bristerna hos de andra.1 Filenius förverkligade
emellertid aldrig denna tanke. Däremot författade han åt sitt
domkapitel den vidlyftiga skrivelsen till Kungl. Maj:t av den 15
mars 1749 angående herrnhutismen, vilkens innehåll och öde hos
de statliga myndigheterna gjorts till föremål för en ganska utförlig
behandling av den senaste författaren på detta område.2 Både till
omständigheterna kring denna skrivelse och till frågan om Filenius’
bedömning av herrnhutismen överhuvud dessa år står ett frestande
och hittills outnyttjat material till buds.3 Det skulle dock föra för
långt att dröja därvid. Vi vilja däremot icke underlåta att åtminstone
omnämna, att Filenius i augusti 1749 ingrep mot ett herrnhutiskt
par från Stockholm, som tillfälligt uppehöll sig i Linköping, ett
ingripande, som icke avlöpte utan obehag för Filenius.4 Det gällde
en Magdalena Salin, som med sin man, en »hufwudswag» student
Anders Peter Christ, reste omkring för att upphandla hår. Då målet
för Linköpings stifts historia är rätt ovidkommande, må det vara
tillfyllest, om vi beträffande kvinnans åskådning framhålla, att hon
strängt skilde på predikan för »upwäckta» och för »oupwäckta»
syndare. Endast Giers och Odhelius predikade för de förra i Stockholm,
alla andra präster förkunnade för de senare, men på ett oriktigt och
därför resultatlöst sätt. Det har diskuterats, varifrån termerna
»uppväckt» och »ouppväckt» i svenskt fromhetsliv leda sitt ursprung.5
Av denna kvinnas vittnesbörd framgår i varje fall, att de voro i
allmänt bruk bland herrnhutarna i Stockholm redan 1749.
1 Brev till Filenius från Hauswolff, dat. 28/c 1748. I orig. i H 54: 2 n:o 74.
LiSB.
2 Rodén, a. a., s. 65—78.
3 Åtskilliga brev från Hauswolff till Filenius från åren 1748—49 samt icke
få andra aktstycken till detta ämne innehållas i H 54: 2. LiSB. Filenius’
cirkulärbrev till sina kontraktister äro även av intresse, t. ex. n:o in, 114,
120 och 164 i H 54: i. LiSB.
4 Flera handlingar till detta mål, bl. a. Filenius’ memorial till domk. i
frågan, i H 54: 2 n:o 73 a—h. LiSB. Westling har i förbigående omnämnt
ärendet, a. a., s. 381.
5 Nelson har av flera skäl antagit, att terminologien har herrnhutiskt
upphov. Se Den västsvenska kristendomstypen, I, s. 67, och Biskop Johan
Möller, s. 70 not 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
