Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM FROMHETSLIVET I LINKÖPINGS STIFT 171
klargjort de närmare omständigheterna kring den Swartziska
friskolans tillkomst samt de Hallepietistiska förebilder, som liksom vid
andra fattigfriskolors upprättande i Sverige därvid förelegat.1
Religiöst hade Petter Swartz och hans hustru Brita Ryy lärt såväl av
Francke och Rambach som av en engelsk uppbyggelseförfattare som
Doddridge.
Det säger sig självt, att ett företag som Swartz’ icke varit
realiserbart utan medhjälpare och meningsfränder. Som en dylik under
tidigare år framstår Claudius Johannis Eek, vilken åren 1760—67
tjänstgjorde som adjunkt i Norrköpings S:t Olai. Denne man är en
av de mest fängslande gestalterna i stiftets 1700-talshistoria. Då ett
studium av hans levnadslopp ger ovanligt intima inblickar i
from-hetslivet på flera orter, vilja vi för denna undersökning under
diskussion med den tidigare forskningen söka tillgodogöra oss det
väsentliga därav.2
En huvudkälla utgör Eeks självbiografi, som utförligt återgivits
av N. Jacobsson.3 Enligt denna hade Eek, som föddes i Norrköping
1731, alltid varit ett allvarligt barn. Särskilt hade religionen sedan
hans första nattvardsgång, till vilken han förberetts av prosten
Evensson, för honom blivit en personlig fråga. Under sin tid vid
Linköpings gymnasium 1748—52 hade Eek haft »en alfvarsam och
sträng Inspector», en pietist och en »Hallensernas vän», som hållit
honom borta från ungdomens svårare frestelser. Denne »inspector»
torde ha varit en äldre person, eventuellt en lärare. Man kan tänka
sig, att den ovannämnde pietistiskt anstuckne lektor Wennerdahl
därmed åsyftats.4 Eek hämtade även stöd och mycken uppbyggelse
1 Warne, a. a., särskilt s. 149—184. Densamme i Svenska folkskolans
historia, I, s. 432 ff.
2 Om Eek se Jacobsson, Claudius Johannis Eek (Julhälsningar till
församlingarna från präster i Linköpings stift 1910, s. 50—56). Densamme,
»Läseriet» i Ödeshög och Stora Åbv i slutet av 1700-talet (Linköpings stifts
julbok 1928, s. 179—191). Warne i Svenska folkskolans historia, I, s. 430 f.
Rodén, a. a., passim. Rodén har icke använt Warnes a. a.
3 I Jacobssons ovan not 2 anförda uppsatser. Eeks självbiografi är hittills
endast känd genom en avskrift, som Jacobsson påträffat i numera framlidne
kyrkoherde Torsten Lundbergs i Glimåkra ägo. Änkefru Clara Lundberg har
vid förfrågan meddelat (jan. 1942), att avskriften icke längre kunnat återfinnas
bland kyrkoherde Lundbergs efterlämnade papper.
4 Wennerdahl lämnade Linköping 1751. Håhl, a. a., II, s. 257.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
