Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Om fromhetslivet i Linköpings stift under sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM FROMHETSLIVET I LINKÖPINGS STIFT
173
evangelisk pietism och en etiskt markerad, moderat herrnhutism
kommo varandra ganska nära.1 Eek kan alltså under sin studietyp
betecknas som på ett avgörande sätt bestämd av en sådan kyrklig
pietism men i kontakt med och berikad av den etiskt kvalificerade
herrnhutismen.2
Redan 1756 lämnade Eek Uppsala och blev adjunkt 1756—60 i
Ö. Ryd på Linköpings stift. Rodén menar, att Eek »senare», under
intryck av herrnhutismens s. k. sållningstid, blivit »mera kritiskt
inställd» mot Brödraförsamlingen.3 Sållningstiden hade ju pågått
sedan 1745 och kulminerat 1747. Knappast inträffade just i slutet
av 1750-talet något som i och för sig kan motivera ett dylikt
antagande.4 Vad vi veta om Eeks verksamhet under de närmaste elva
åren 1756—67 fordrar icke nödvändigtvis en dylik hypotes. Ett par
knappa uttalanden i självbiografien synas röja, att han både under
förordnandet i ö. Ryd och under sin tid som adjunkt i Norrköping
1760—67 fick erfara rätt mycket av egen otillräcklighet och av
prästkallets vånda. Åter skymtar den fromma kretsen. »Några få Herrens
förtrogna» blev honom till mycken uppmuntran och tröst. Eeks
översättningsarbeten från dessa år ge oss en fingervisning, om var
vi böra söka dessa fromma vänner. De visa nämligen, att Eeks
intressen fortfarande äro tydligt orienterade åt pietismen i dess senare
fas. De tre små skrifter, som Eek 1759 utgav i Norrköping, voro
alla hämtade från J. Ph. Fresenius’ Pastoralsamlingar.5 Eek utgav
också två andra översättningar, även dessa hämtade ur Fresenius’
Pastoralsamlingar. Båda utkommo av trycket i Linköping,
visserligen utan utsatt tryckår, men, eftersom de erhållit imprimatur av
Rhyzelius, som dog 1761, utgivna ungefär samtidigt med de övriga.
Den ena handlade Om en evangelisk predikares plicht at föreställa
sina åhörare den gudommeliga treenighetens nådewälgerningar på ett
1 Pleijel, a. a., s. 513, 520. Nelson, a. a., passim.
2 Jacobsson har, Julhälsningar 1928, s. 181, framhållit, att Eek i Uppsala
slöt sig till den kyrkligt pietistiska riktningen, utan att ingå på vad
herrnhutismen spelat för roll för honom. Rodén, a. a., s. 88, har endast blick för
den senare.
3 Rodén, a. a., s. 88.
4 Jacobsson, Från en forskningsresa till Herrnhut. KÅ 1903, s. 53 ff.
Pleijel, a. a., s. 453 ff.
5 Titlarna se Rodén, a. a., s. 5. Eek översatte samtidigt även en liten
skrift av Spener om Fruntimrens Klädebonad. Håhl, a. a., III. s. 247.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
