Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Nat. Fransén, Nya Testamentet på svenska 1526—1541 (Prof. Natan Lindqvist) - Arthur Adell, Musikhandskrifter från Högs och Bjuråkers kyrkor (Prof. Dick Helander)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o8
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
olika förlagor, t. ex. s. 124, Luk. 11: 53—54 och 15: 16, i vilka båda
fall NT, som vanligt, följt Erasmus, medan Halberstadt upptagit
Vul-gatas tolkning. Materialsamlingen är tydligen till råga på allt mycket
illa sovrad till nackdel för författarens egna syftemål.
Egentligen är det ofattbart, att Fransén icke själv sett bristerna i
det material han framlägger. Han har blott några sidor förut vid
kritiken av Adell framfört just samma synpunkter, som han här blundat
för, nämligen den förvillande likheten i språket mellan tvenne senare
urkunder på grund av gemensamma förlagor. Men när det gällt att
argumentera för sin förutfattade mening, har han haft säkra
skygglappar för ögonen.
Det är således intet tvivel om, att Franséns hypotes om Nya
Testamentets 1526 direkta beroende av de lågtyska biblarna och därmed
— enligt författaren — av devotio moderna är en luftig konstruktion,
som totalt faller samman vid en närmare konfrontation med de mest
elementära språkliga metoder. Härmed skall icke bestridas, att
översättarna av Nya Testamentet 1526 kunna ha haft lågtyska biblar som
jämförelsematerial. Det är tvärtom mycket sannolikt. Själv har jag
på ett tidigt stadium räknat därmed och trots Staves undersökningra
tagit omfattande stickprov ur olika lågtyska biblar men icke kunnat
finna någon förlaga, som lämnat uppenbara spår efter sig i Nya
Testamentet. Under alla förhållanden kan det otvetydiga lågtyska inslag,
som föreligger i Nya Testamentets ordförråd, tillfyllest förklaras av
den starka påverkan på vårt språk, som på kulturlivets skilda områden
rådde under hela den senare medeltiden.
Natan Lindqvist.
Arthur Adell, Musikhandskrifter från Högs och Bjuråkers kyrkor.
C. W. K. Gleerups förlag. Lund 1941.
De bägge musikhandskrifterna från Högs och Bjuråkers
församlingar, bägge i ärkestiftet, höra utan tvivel till reformationstidens
intressantaste liturgiska källor. Kontraktsprosten Richard Norén fäste
uppmärksamheten på Bjuråkerhandskriften, medan kyrkoherde Erik
Fredlund påpekade förekomsten av den andra. I sina Studier i den
svenska reformationstidens liturgiska tradition har Edv. Rodhe
företagit en undersökning av dem. Han fastslog, att Höghandskriften
representerade ett tidigare stadium i utvecklingen och var att hänföra
till tiden före 1535, medan Bjuråkerhandskriften var från tiden 1540
till 1550 och antagligen icke långt efter Västerås ordinantia år 1544.
Senare forskare ha varit rätt osäkra, då det gäller dateringen.
I nu föreliggande mycket förnämliga volym lämnar Adell först en
liturgisk-historisk inledning, varpå bägge handskrifterna efter en kort
redogörelse av hovintendenten John Kroon publiceras i fotostatiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
