Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Helge P:son Backman, Eskatologiska motiv i svensk predikan under 1800-talets första hälft (Prof. Dick Helander) - Gunnar Brandt, Dop och nattvard i svensk predikan intill mitten av 1800-talet (Doc. Ruben Josefson)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o8
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
gien en funktion som ett mycket starkt motiv för en ensidig och
intensiv bättringsförkunnelse. — Evigheten, särskilt domen och dess
följder, användes i Sellergrens och hans likars förkunnelse för att driva till
bättring och omvändelse. Eskatologien är här alltså motiv — det
viktigaste av alla — för en bestämd sida av det kristna livet,
omvändelsen.» Till predikanter av samma typ som Sellergren räknar
Backman även Linderot, Nyman och Hoof, vilka han även skildrar.
Särskilt för präster synes denna bok böra vara av intresse. Den kan
giva anledning till mången reflexion av rätt nyttig art, då det gäller
att kritiskt granska den egna förkunnelsens eskatologiska orientering.
På den punkten brister det åtskilligt i våra dagar.
Dick Helander.
Gunnar Brandt, Dop och nattvard i svensk predikan intill mitten
av 1800-talet. En homiletisk studie med särskild hänsyn till tiden
från omkring 1750 till omkring 1850. Akademisk avhandling.
Diakonistyrelsens bokförlag. Stockholm (tr. i Uppsala) 1941.
xx+276 s. Kr. 5: —.
Brandts avhandling behandlar ett på sitt sätt mycket aktuellt ämne.
Den teologiska diskussionen i dag rör sig ganska ihärdigt om kyrkan
och hennes sakrament. Det förefaller, som om sakramenten hålla på att
tillförsäkra sig en säkrare plats i kyrkans liv och förkunnelse än de hade
för blott några decennier sedan. Under sådana förhållanden är förf:s
fråga välmotiverad: Vad har man i äldre tider predikat om sakramenten?
Härom ger avhandlingen goda upplysningar. Förf. är hemma i
postillor-nas värld. Denna redan förut ådagalagda förtrogenhet (se det
bibliografiska arbetet Svenskt homiletiskt bibliotek 1830—1865. UUÅ 1937: 11)
kommer honom väl till pass i denna undersökning, som bygger på ett
omfattande källmaterial, behandlat med insikt och noggrannhet. Förf.
går tillbaka ända till Olaus Petri och ortodoxin, men det egentliga
materialet för undersökningen är hämtat från tidsrummet 1750—1850,
en gränsdragning i tiden, som synes välmotiverad. De homiletiska
undersökningarna bruka ju kretsa kring en enstaka predikant eller en
särskild predikotyp. Förf. gör i stället ett längdsnitt, skildrar en
utvecklingskurva, som ur många synpunkter är mycket intressant.
Avhandlingen bjuder intet överraskande nytt, men man ser, hur den rika
sakramentsförkunnelsen under ortodoxin får vika under inflytande
främst från pietism och upplysning. Undersökningen är en vederhäftig
illustration till en i huvudsak förut känd och behandlad utveckling.
Kanske ha upplysningstankarna icke tillräckligt beaktats. Man får av
undersökningen lätt det intrycket, att upplysningen kom att bestämma
förkunnelsen först mot slutet av 1700-talet. Denna linje borde ha
utarbetats kraftigare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
