Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Erik Berggren, Jacob Boëthius och hans opposition mot det karolinska enväldet - 6. Oppositionens karaktär, dess tids- och idéhistoriska sammanhang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JACOB BOËTHIUS OCH HANS OPPOSITION
2 5
inåtto, aldenstund hörsamhet oc lydno emot öfwerheten fast starkare
grundar sig i Guds kallelse samt öferhets oc undersåtares inbördes
kärlek oc wyrdnad än i någon Souwerainité. Al dän trygghet oc Nåd,
wärn oc beskydd undersåtarena utaf sin öfwerhet hafwa at önska
äller åstunda däd ha de hos sin öfwerhet af Gudh, dän stolta oc
hedniska Souwerainiten oc tituleringen förutan».1
Det inbördes förtroendet och den ömsesidiga kärleken mellan
undersåtar och överhet kan ej ersättas med enväldets tvångsmakt. En
liknande synpunkt uttalas i skriften »Om den prästerliga eden».2
»Kristus har kallat sina trogna för wänner och ej trälar. Oc en
jordisk Konung, en syndig oc dödelig människia lika som wi wil råda
öfwer oss äfter behag såsom sina trälar oc trälinnor — och til en
sådan blind lydno oc barhet, mäd en swår Ehd oc band wid Ähro, lif
oc gods förplichta. Kan fördenskul et sådant härskande äi wara af
Gud utan af Djäfwulen — —»
Emot detta ogudaktiga härskande efter eget behag ställes så
makten efter Guds behag och vilja. Fursten skulle styra efter Guds
lag i den heliga skrift. Dekalogen borde vara översta norm för både
hans och rådsherrarnas styrelse.3 Så har ingen furste »äi heller
någon Christen människa utaf Gudh oc hans ord dän ringaste macht
än mindre befalning äller tillåtelse at göra oc stifta några lagar för
deras underhafwande äfter egit behag utan de böra i alting weta oc
se äfter Guds lagar, hans heliga rätter, stadgar oc förordningar, så
i den heliga Skrift uttrycta, som i siälfwa den på nyt födda,
helgade och uplyste naturen oc däs lius intrycte —• ■—» Den rätte
konungen bör i sina handlingar följa Guds lag och vilja, utröna vad
han bör göra genom bön och Guds ords betraktande samt genom
att rådgöra med sin kristna »Riksförsamling» och ordets tjänare,
prästerna!
Av hela tankegången i t. ex. skriften »Om församlingen» är det
tydligt, att Boëthius tänkt sig en genomfört teokratisk styrelseform
såsom idealet för regeringen i ett kristet rike. I denna styrelseform
är konungens makt inskränkt av ett »nationalt Möte», med vilket
han rådgör, och ordets tjänare, prästerna och lärarna, äro tänkta
1 Oförgriplig påminnelse om Guds ords rätta förstånd (Manuscripta
Boëthiana, 3, s. 205 f.).
2 Om den prästerliga eden (Manuscripta Boëthiana, 3).
3 Theses III och IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
