Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEVATIONSSTRIDEN OCH ENIGHETSFÖRBUNDET
IOI
som i prästerskapets förslag. Hertigen hade, formellt i varje fall,
endast uppnått att förmaningen emot avvikelser i kulten ströks i
beslutet, dopceremonierna nämndes vid namn, och ett
toleransuttalande medtogs emot utländska församlingar och höga personer
inrikes, som bortlagt exorcismen.1 Den försiktiga formuleringen,
som i varje fall kunde tolkas olika, bar tydligen kompromissens
prägel. Det slutliga avgörandet ställdes på framtiden.
Man frågar sig, om det väsentligen var striden om exorcismen2,
som ledde till den starka spänningen eller om tvisten lika mycket
gällde elevationen och dopceremonierna. Enligt B. var misstanken
mot Strängnäs’ prästerskap orsaken till kravet på ett anatema över
calvinismen.3 Detta hade ju avskaffat elevationen, men ej
exorcismen eller salt och ljus. Biskoparna i Västerås och Åbo nämnas i
E. som upphovsmän till calvinistanklagelsen och det säges om dem,
att de ej ville underskriva beslutet om ceremoniernas borttagande.4
I B. heter det, att rådet och några av biskoparna ansågo det vara
farligt att tala om ceremonierna och därför vill låta allt vara som
förut5 (varefter då Bothniensis ovan nämnda undervisning hade
vidtagit). Inom episkopatet har tydligen rått splittring i frågan om
elevationen och salt och ljus. Ett positivt försvar av ceremoniernas
religiösa värde hade givetvis varit en riskabel sak för de f. d.
litur-gistiska biskoparna.6 De konservativas motstånd behöver
emellertid ej alltid ha bottnat i stark förkärlek för ceremonierna som
sådana. Exorcismen slog man vakt om på grund av dess värde som
symbolisk undervisning om dopets natur enligt luthersk tro och som
skiljemärke mot calvinismen.7 Den hade också med värme
försvarats av Laurentius Petri, som däremot klart häntytt på
elevationens eventuella bortläggande i framtiden.8 För kyrkans män
1 Därtill kom att uttalandet om nattvards- och dopceremonierna nu sattes
i början av beslutet, medan de ceremonier av mindre betydelse, som
ovillkorligt avskaffats, ej nämndes.
2 Denna behandlas ej närmare här.
3 SRA, III, s. 73.
4 Nettelbladt, a. a., IV, s. 108.
5 SRA, III, s. 72.
6 Om den hårda behandling, som stockholmsprästen Petrus Pauli rönte
för sin lovprisning av de gamla ceremonierna talas nedan.
7 Werwing, a. a., I, s. 152—153.
8 Om någor stycker, wårs Herras Jesu Christi Nattvard anrörandes,
Dia-5—42631. Kyrkohist. Årsskrift 1942.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
