Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEVATIONSSTRIDEN OCH ENIGHETSFÖRBUNDET
IOI
försäkran.1 Sigismund bevarade rådets ursprungliga intention att
formeln 1572 års ordning skulle vara en mur mot nyheter i kulten.
Rådsherrarna själva rättade sig emellertid efter kyrkoledningens
och hertigens vilja år 1595.
Det av B. citerade försiktiga omdömet om ceremonierna är helt
i samklang med uttalanden av rådsherrarna vid andra tillfällen. F.
förmäler att rådsherrarna deltagit i debatten om ceremonierna.2 Som
rådet och prästerskapet kommo väl överens vid avfattandet av
beslutsförslaget medan hertigen klagade över att han hölls utanför3
är det troligt att rådsherrarnas inflytande gjort sig gällande vid
prästerliga beslutsförslagets formulering. Det bestämda kravet
på enhet i fråga om ceremonierna var helt i rådets anda. Medan
rådet har stärkt de konservativa biskoparnas position har
hertigens aktivitet kanske gynnat professorernas önskningar i
ceremonifrågan.
Beslutets innebörd har tolkats olika, beroende på motsägelsen
mellan vissa mötesberättelser och beslutets formulering4, liksom
mellan den senare och dess slutliga tolkning. Under inflytande av
en skärpt motsättning till papismen har beslutet vid en senare
tidpunkt tolkats av hela kyrkan såsom hertig Karl önskade,
överhuvud ger behandlingen av ceremonifrågan vid Uppsala möte ett
intryck av osäkerhet, medan mötet för övrigt utmärkte sig för
enighet, klarhet och konsekvens. Beslutet var på denna punkt mötets
Achilleshäl och dess fiender skulle också veta att sätta in sina
anfallsstötar just där.
Farhågorna för Sigismunds ingripande i kulten voro levande
för mötesdeltagarna. Då klämtningen vid upphöjelsen ovillkorligt
avskaffades, bestämdes det, att klockorna skulle tagas ned och »af
vägen skaffas, på thet att misbruket kan theste bätter afläggas och
1 Konungen lämnade denna med Gustaf Brahe som var medlem av rådet.
2 SRA, III, s. 68.
3 SRA, III, s. 72.
4 F. omnämner, att mötet ej ville avlägga ceremonierna utan föregående
kyrklig undervisning (SRA, III, s. 73), B. ansluter sig rätt nära till
beslutsformuleringen, kanske dock med någon glidning åt Karls tolkning (SRA,
III, s. 72), E. förklarar endast, att riterna avskaffades (Nettelbladt, a. a.,
s. 108) och D. att de skulle avläggas, sedan folket först undervisats för
undvikande av förargelse (S. Loenbom, a. a., II, s. 188).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
