Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIO
OLLF. HELLSTRÖM
prästerskapets undervisning i Guds ord »och huru som åhörarna
sådant acta och widertaga och serdeles huilka sig med trohet och
aluar hålla wid wår almeneliga Religion her i Rijkit», etc. Här
säges intet direkt om ceremonireformen. Kontroll över prästerna
och undervisning av allmogen i denna sak underförstods
säkerligen. Enligt J. Messenius har ärkebiskopen bekämpat ceremonierna
som lämningar av katolska kyrkan och därvid mött stort
motstånd.1 Visitationsakterna från Linköpings stift2 innehålla dock
intet härom utan behandla endast privatmål — förbrytelser mot
sedligheten, men även försummelser att gå i kyrkan, mottaga
sakramentet, avfall från tron, etc.3
Orsaken till denna tystnad om kultreformen var säkerligen ej
att motstånd mot densamma saknats i Linköpings stift.4
Visita-tionsakterna återspegla nog bristfälligt visitationens fullständiga
förlopp. Denna framkallade genom ärkebiskopens bryska metoder
1 J. Messenius, a. a., Tom. Octav., s. 33. Werwing, a. a., I, s. 294.
2 O. Holmström, Ärkebiskop Abrahams räfst.
3 Märkligt är, att ceremonifrågan endast behandlas på ett ställe i hela
protokollsamlingen. (Fornåås socken: »Ith(em) klagades, att för ceremoniers
aflegningh hafue någre förkortadt altarleien. Nemden lofuade, att the wille
dämsamme förmana och föra böter uppå.» Holmström, Ärkebiskop
Abrahams Räfst, s. 131.) Det talas ofta i linköpingsakterna om personer, som
ej gå till nattvarden, ja rent av förakta denna. Det antydes dock aldrig att
ovilja mot ceremonireformen vore orsaken. Ofta stöter man på domfällning
för signeri. Folkets förkärlek för upphöjelse, ljus m. m. i detta stift, där
medel-tidsfromheten kanske ägt de djupaste rötterna och dess rester sist avlägsnades,
påtalas emellertid icke med nämnda undantag.
4 Från sekelskiftet vittna Linköpings domkapitels protokoll om
östgöta-menigheternas iver för de gamla bruken. (Holmström, Linköpings
domkapitels arkiv, s. 149). Det heter från synoden 1600: »Att praepositi skola–
förmane församblingen att hon legger aff alla Liusen, effter the inge nytto
haffua med sig», vidare att »om Bönderne icke wilie blifua wijd thet besluut
om kyrkioseder, som skedde uthij Upsala–-. Dem skola Pastores
anteckna atte settia sigh up emoth riczens besluut.» Här finnes också en
parallell till notisen från Fornåås socken.
Enligt J. Messenius klagade folket vid Angermannus’ Visitation över att
med ljusen från altarna också ymnigheten på säd i ladorna försvann. Hertig
Karl och biskop Ericus Erici ha med skärpa vänt sig emot dylik folktro. (SRA,
III, s. 777. Jfr Lagus: Samling af Domkapitlets i Åbo Cirkulär-Bref, 1561—
1700, I, s. 47.) En stark missväxt åren 1595—1596 skärpte det folkliga
missnöjet. Det magiska inslaget i den folkliga tron på ceremonierna utesluter ej
en stark religiös känsla för dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
