Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEVATIONSSTRIDEN OCH ENIGHETSFÖRBUNDET
IOI
en våg av missnöje i landet, och hertigen lät därför avbryta den.1
I en skrivelse till rådet på hösten 1596 erinrade hertigen vredgat
om visitationen: »Hvadh buller och oredhe sådhene hans handel i
landzänderne yppet och förorsakedt hafver —–.»"■ Frågan är
om icke den snabba utrensningen av de gamla kultbruken, främst
elevationen, väsentligt bidragit till det allmänna missnöjet.3
Hertigen, som på grund av sin politiska intressegemenskap med kyrkan
svalt sitt missnöje över det egenmäktiga sammankallandet av 1595
års koncilium, har nu givit sin ovilja emot det kyrkliga
förmynder-skapet fritt utlopp. Han har infordrat redogörelser över
visitationen av fogdarna och öppet uttalat sitt missnöje över ärkebiskopens
maktanspråk och handlingssätt.1 Senare skulle han utnyttja
visitationen som argument emot ärkebiskopen i den politiska kampen.4
En intressant inblick i den kyrkliga förkunnelsen om
ceremonierna efter 1595 års koncilium ge skrivelserna från den finska
kyrkoledningen.5 Denna genomförde nitiskt reformen trots häftig
opposition ifrån Klas Fleming och allmogen. En sådan skrivelse
(Melartopæus’ herdabrev) av den 6 dec. 15958 ger en systematisk
framställning av kyrkans ståndpunkt och återgår troligen på ett
allmänt formulär.7 Här omtalas att menige man i elevationen ser
gudstjänstens huvudinnehåll och hälsar den med stort gny.
Nattvardselementen hyllas som »Gudh och skapare udi prästens handh». Att
åskåda elevationen skänker timlig och evig lycka. Här möter
tydligen en medveten religiös tro, nedärvd från katolsk tid. »Mästa
parthen» av folket missbrukar svårt upphöjelsen, heter det, och gör
en samvetssak av dess bevarande. Gentemot dem, som så snart
1 Hertig Karls registratur för 5 okt. 1596. Jfr Norlin, a. a., s. 128.
2 SRA, III, s. 756—757-
3 Visorna emot Angermannus’ Visitation (se nedan) uppehålla sig främst
vid hans aktion emot gamla kultbruk, mässdräkter och ljus. Hertig Karl
har ännu 1607 bistert förebrått prästerskapet för att detta ej undervisat folket,
då upphöjelsen avskaffades. Därav hade stor förargelse förorsakats bland
allmogen. (Norlin, a. a., s. 239.)
4 SRA, IV, s. 456.
5 Lagus, Saml. af Domkapitlis i Åbo Cirkulärbref, I, s. 41—47.
6 KÅ 1904. Medd. och Aktst., s. 186—203. Melartorpaeus var domprost
för Viborg. Närmare om honom hos Anthoni, Till avvecklingen–-, I,
s. 69—70.
7 Holmquist, a. a., III: 2, s. 190.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
