Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIO
OLLF. HELLSTRÖM
konservativa religionspolemiken 1595—1597 har Laurentius Petris
auktoritet likaså skickligt utnyttjats.1 I en skrivelse från dec. 1596,
utfärdad av kungliga partimän, har dennes dialog, antagligen den
av 1562, framhållits som en alldeles tillräcklig vederläggning av
dem, som kallade villkorliga seder förbannade.2 I en skrivelse till
Åbo kapitel av den 28 aug. 1596 har Klas Fleming klarlagt sin
ställning i kultstriden.3 I likhet med Laurentius Petri ger Fleming
uttryck åt sin förvåning över att de som alltid åberopat sig på
Luther nu (beträffande elevationen) frångått dennes lära.4 Fleming
avvisar åbokapitlets »uttydning» av elevationens bruk. Någras
missbruk göra ej riten otillbörlig. Det är okristligt att tvinga
menigheten från fäderneärvd sed och därigenom oroa de enfaldige.
Calvinismen hotade nu Finland. I försummandet av det yttre i
gudstjänsten yttrade sig, menade Fleming, tvivel på eller missaktning
av Kristi närvaro i altarsakramentet. Medan för Angermannus
Guds ords predikan var det centrala i gudstjänsten, är denna för
Fleming främst en tillbedjan inför Kristi i nattvardsmässan
uppenbarade härlighet, den människovordne Gudens mysterium.
Upphöj elsen blir symbolen för denna närvaro och en väsentlig
beståndsdel i adorationen. I likhet med liturgisterna, t. ex. Petrus Pauli,
från vilken han kanske rönt inflytande, har Fleming prisat riternas,
ljusens och bildernas värde för ungdomen och det enkla folket som
en vägledning till gudstjänsten. Han försvarar värdiga kultformer
och sköna kyrkoprydnader för altartjänsten.5 Fleming bekänner sig
1 Laurentius Petri säger på ett ställe att de som angripa elevationen äro
av fienden, som vill uppväcka buller, tvist och tvedräkt och därmed förvirra
församlingen. Den konservativa agitationen tillgrep nu Laurentius Petris
stridsparoller emot calvinismen och hävdade att de som nödgade folket att
avlägga upphöj elsen som om detta vore nödvändigt (vilket ju Angermannus
gjorde) därigenom bevisade att de voro hemliga calvinister. Med bestämdhet
fordrade Laurentius Petri »at thet som är Indifferens,––icke warder
lenger uthropat lijka som en förbannad ting». (Om Kyrckio-stadgar–-
s. 61.) Denna mening återklingar i den nedan refer. skrivelsen från Västerås
13 dec. 1596.
2 Strödda historiska handlingar: Politiska Strids- och Partiskrifter. RA.
(Brev av 13 dec.)
3 Palmskiöldska Saml. 112 b. f. 184 v.—194 r. UBB. Jfr Anthoni,
Till avvecklingen — — — I, s. 74—79.
4 Jfr Dialogus 1562, s. 205.
5 Utförligt referat hos Anthoni, Till avvecklingen–-I, s. 77. liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
