Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEVATIONSSTRIDEN OCH ENIGHETSFÖRBUNDET
IOI
sin ton om Nicolaus Olais utfall emot de rasande, upproriska
prästerna, Pamfletterna angripa emellertid icke prästerskapet i gemen.
Bene valete-visan beivrar tvärtom den utplundring som
Götalandsprästerna sägas ha utsatts för — antagligen genom gästning —
under visitationen.
Det är väl att märka religionsfrågan och ej straffen som står i
medelpunkten för dessa agitationsvisor. Den sistnämnda erinrar
om landets forna ärkebiskopar; Lars Nericius, Laurentius Gothus,
Anders från Växjö, m. fi. »Aldrigh hafue the faritt medh
calvi-nistri.» Ceremonireformen framställes som ett utländskt påfund;
»Wåre predicares ha Satanas från Tyskland fört,
wåre kyrkiesedher därmed förstört.»
Vilken var den politiska bakgrunden till denna agitation? I
Götaland liksom i Finland hade kungliga partiet sin högborg. Dess
ledare voro ståthållarna Erik, Arvid och Karl Gustafsson Stenbock.
Deras administration som vilade på direkta befallningar från
konungen var fram till mars 1597 en betydande maktfaktor, då
Götalands adel var lojal emot konungen. I motsats till Klas Fleming
ha de emellertid ej förfogat över en stabil makt, som i längden kunde
trygga dem emot hertigen. Denne anklagade dem för att gå
papis-ternas ärenden i egenskap av avfällingar eller män som åtminstone
»med the påweske hycklade».1 I en berättelse till romerska kurian
uppgavs att konungen låtit fyra kätterska ståthållare svära att
beskydda katolikernas religionsövning.2 Dessa voro säkert Klas
Fleming, bröderna Arvid och Erik Gustafsson Stenbock samt Gustaf
Brahe.
Erik Gustafsson var ståthållare i Västergötland. Han hade
1 Protestskrivelse av den 22 okt. 1596 i Mandata Sigismundi - — —. Jfr
A. Chesnecopherus — — — Fulkommelige skiäl och rättmätige orsaker,
Sthlm 1607. Jfr brev av den 24 dec. 1596. Hertig Carls bref i afskrift 3 1596
RA. Vid distingsmarknaden i Uppsala jan. 1596 betecknade Karl dem och
Klas Fleming säkert med större rätt som män med riket uti religionen oense.
(SRA, III, s. 796.) Hertigen hade ett påtagligt intresse av att kunna beteckna
dem som avfällingar, då Uppsalamötena ju förbjudit sådana bekläda ämbeten.
Enligt Holmquist stödde sig Sigismund på hel- och halv-katolska ståthållare
(a. a., III, 2, s. 184). Han tror därför att hertigens seger räddade Sveriges
evangeliska tro (a. a., III, 2, s. 236). Westin, a. a., s. 25, 29—30 påtalar
överdriften i denna uppfattning.
1 L. v. Ranke, Die Päpste–-, s. 526. (Phaidonuppl.)
7 — 42631. Kyrkohist. Årsskrift 1942.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
