Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elevationsstriden och enighetsförbundet II7
IOI
denna verksamhet och framhållit, att rikets tillstånd fordrade en
riksdag.
Rådsherrarna ha ännu en gång ingripit medlande i kultstriden.
I en skrivelse av den 2 jan. 1597 till sekreteraren Olov Sverkersson1
omtala de, att Flemings förföljelse emot prästerskapet väckt »stort
rykte» i Sverige och föranlett ärkebiskopen att vända sig till både
hertigen och rådet.2 Mottagaren ombedes förmana Fleming att
betänka rikets närvarande tillstånd och avstå från denna aktion samt
låta prästerskapet behålla sitt sedvanliga underhåll. En riksens
olycka kunde eljest följa. Trosiver präglar ej detta brev men väl den
politiska klokhetens hänsyn. Rådet har förstått, att den
religionspolitiska spänningen förstärkte hertigens position i förhållande till
kyrkan. Ärkebiskopen har länge bevarat sin misstro emot den
politiska ledningen i Finland.3 Hertig Karl fann i den återuppväckta
religiösa oron en impuls till sin kamp för den »fortlöpande
reformationen». Åter och åter utgick hans appell till ständig
stridsberedskap för protestantismens värn under ledning av en stark, aktiv
och i hans egen person koncentrerad regeringsmakt.
Från stockholmsmötets avslutning till tiden närmast efter
Arboga riksdag rådde i Sverige ett permanent kristillstånd. Hertig
Karl hade i ett utbrott av harm avsagt sig regeringen den 2 nov.
15964, tills en kommande riksdag sammanträtt, och rådet hade
då övertagit styrelsen, snart bekräftat häri av Sigismund.5 Kort
1 Skoklostersaml., I, Miscellanea 13, RA. Jfr Sommarström, a. a., I,
s. 308, not 2. Sommarström har det felaktiga årtalet 1596. Olov Sverkersson
var en kunglig sekreterare, som stod Klas Fleming nära.
2 Denna aktion kan ju synas tyda på nära kontakt med ärkebiskopen
vid denna tidpunkt, men det är brev från denne, ej personligt sammanträffande,
som åberopas. Uteslutet är väl ej att Angermannus brev av 7 dec. åsyftas.
Häri nämner denne dock ej Finland.
3 Ännu sommaren 1597 har Arvid Eriksson (Stålarm) sett sig nödsakad
att i en skrivelse försäkra ärkebiskopen, att den finska ledningen ej, som
denne trodde, svikit Uppsala mötes beslut. Blott en och annan hadg i sitt
oförstånd förtryckt prästerna, vilket skulle bestraffas. (Strödda hist. handl.:
Handlingar ang. reformationen och motreformationen. RA.) Jfr Stålarms
försäkran i skrivelse till ständerna 17 aug. 1598. (Konung Carl IX:s
Rim-Chrönika, s. 342.)
4 SRA, III, s. 765—771, s. 998.
5 SRA, III, s. 1000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
