- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioandra årgången, 1942 /
118

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

olle hellström

Med sin anticalvinism och försonliga ton emot biskoparna vittnar
detta mandat om de kungatrognas strävan att vinna Bellinus, som
ju angrep calvinismen på Uppsala möte, och som ej hastat med
ceremonireformen.1

Den 20 dec. utfärdade Växiö domkapitel ett brev till hertigen
med anledning av ryktet, att han skulle nedlägga regeringen.2 Här
möta uttryck för en stark tillit till denne. Samregeringen mellan
honom och rådet förutsättes emellertid såsom bestående. Båda
parter lovordas. Det är konflikten emellan Karl och konungen,
som allvarligt beklagas.

I ett brev från Västerås av 23 dec. anklagade hertigen bröderna
Stenbock för att illistigt ha eggat konungen till att söka
omintetgöra den kristna och fria religionen i riket. För detta syfte bedreve
dessa män krigsrustningar.3 I liknande ordalag har hertigen
troligen varnat Västerås domkapitel. Den 24 december utfärdade
Karl sin ovan citerade skrivelse emot Karl Stenbock. Han har
tydligen ansett honom som det egentliga upphovet till mandatet av
den 13 dec. Enligt uppsalaprofessorernas senare berättelse har
ärkebiskopen bifallit riksdagen, först efter personlig påverkan från
hertigen, på tjugondedagsmarknaden i Enköping i mitten av
januari 1597.4 Ärkebiskopen gav nog sin anslutning med tungt hjärta.
Han stod väl till sist isolerad inom såväl uppsalakapitlet som
episko-patet med sitt motstånd. Att han undvikit brytning med hertigen
behöver ej ha berott på fruktan för dennes makt. Farhågorna för
religiösa reaktionssträvanden ha nog spelat in vid hans beslut.
Hertigen har av marknaden improviserat ett ständermöte och låtit
detta avsända en skrivelse, dat. den 13 jan., med utförligt
motiverad uppmaning till deltagande i den stundande riksdagen.5
Mälardalens trenne biskopar ha högtidligt beseglat denna skrivelse
tillsammans med representanter för Upplands ryttare samt Stock-

1 Ligger kanske bakom mandatets förhoppningsfulla ord om en framtida
försoning mellan biskoparna och konungen beträffande ceremonierna någon
antydan om möjligheten av en restauration från biskop Bellinus?

2 SRA, III, s. 783—785. Jfr Norlin, a. a., s. 137—138.

3 SRA, III, s. 811—812. En liknande beskyllning för planer på väpnad
katolsk reaktion framställde Karl emot Fleming och bröderna Stenbock redan
7 aug. 1596 i skrivelse till rådet. (SRA, III, s. 741.)

4 KÅ 1909. Medd. och aktst., s. 107.

5 Exemplar riktat till Östergötland. SRA, III, s. 788—790.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1942/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free