Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elevationsstriden och enighetsförbundet
II7
holms råd.1 Arvfursten har här tillvunnit, eller tilltvingat sig, just
de oppositionellt sinnade gruppernas stöd. Skrivelsen återger först
hans förkunnelse på mötet. Denna var anpassad efter de strängt
konungstrognas inställning. Riksdagen har till syftemål, att
konungen skall återvända till sitt land och ställa allt till rätta. Att
besöka denna är därför en akt av skyldig kungatrohet. Högtidligt
bekänna »ständerna» sin lojalitet; de ha icke funnit något i
hertigens punkter, som strider emot trohetsedens förpliktelser eller är
ägnat att förringa konungens höghet och rätt. I direkt anknytning
till uppsalakapitlets vädjan har hertigen uppmanat till förblivande
»vidh then christelige enighet–-som udi Upsala och Söder-
köpingh» upprättats. Utfärdarna förvänta, att riksråden och
hertigen vid riksdagen skola samverka. De ha ödmjukt begärt detta
av fursten. Biskoparna ha sålunda liksom Västerås domkapitel en
månad tidigare hävdat nödvändigheten av rådets medverkan. Två
veckor senare på distingsmarknaden i Uppsala har hertig Karl
förmått en del av därvarande ständerrepresentanter att besegla
ett nytt brev av samma slag.2 Detta ger en målande bild av
hertigens agitation. I skrivelsen omtalas, att fursten betygat sin
edsvurna trohet emot konungen.3 Aldrig hade han med ord eller
gärning gjort undersåtarna motspänstiga mot denne. Att uppnå
konungens hemkomst är riksdagens syfte. Uppnås ej denna får
hertigen sörja för god ordning. Karls förkunnelse synes eljest ha fått en
intensivare, mer våldsamt tillspetsad karaktär än tidigare. Det
demagogiska och upphetsande i hans agitation synes ha framträtt
på ett sätt som förebådar Arboga riksdag. Från uppsalamarknaden
finnes en skildring av ett ögonvittne.4 Underrättelserna från
klubbekriget och dess förspel ha vid denna tid framkallat en stark
social spänning i Sverige.5 Hertigen har förstått att med lidelsefull
kraft vädja till de svenska böndernas samkänsla med de finska och
skrämma dem för krigsfolkets utsugning och terror. Med ett skick-
1 SRA, III, s. 790—791. Ärkebiskopen har satt sitt sigill.
2 SRA, III, s. 794—798.
3 Härvid betonas dock ömsesidigheten i edsförpliktelsen.
4 Erik Bjelke i ett brev till Gustaf Banér av den 27 jan. (SRA, III, s. 798).
Hans skildring är väl dock något färgad.
5 En ström av klagomål har influtit från Finland alltsedan Söderköpings
möte, såväl över socialt som religiöst förtryck. (Se Ahnlund, a. a., H. T.
för Finl. 1930, s. 6—8.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
