Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Marie-Louise Nordmark, Nanne Kärling, munk och frälseman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nanne kärling, munk och frälseman
137
dåre, lågo förhållandena i viss mån något annorlunda till. Nannes
sak gällde emellertid ej enbart hans relationer till klostret utan även
till hans släkt, och för övrigt var hans mellanhavande med Varnhem
en ren disciplinfråga. Den främsta orsaken till att Nanne kallades
inför ärkebiskopen var dock måhända, att det just var Sveriges
lysande representant vid Baselkonciliet, Nils Ragvaldsson, som
vid denna tid satt på ärkebiskopsstolen.1 Han bekände sig till ett
program, vari ingick en reformering av kyrkan till huvud och lemmar
och en disciplinfråga som den ifrågavarande låg helt naturligt inom
hans intressesfär. En allmän strävan till reformering av kyrkan och
i synnerhet klostren genomgick 1440-talet. År 1448 anhöll Karl
Knutsson hos påven om en grundlig visitering av alla svenska
kloster, men då Nicolaus V:s bulla anlände till Sverige, var Nils
Ragvaldsson redan död.2 Efterträdaren Jöns Bengtsson hade föga intresse
för kyrkoreformer.
Ärkebiskopen lät nu kalla Nanne Kärling inför rätta, och han
rannsakades och dömdes i närvaro av Sveriges fem stiftsbiskopar.
Abbot Arvid i Varnhem hade tillkallats såsom sakkunnig. Sträng blev
den dom, som fälldes över Nanne. Under hot om exkommunisering
och bannlysning tvingades han tillbaka till Varnhem, men erhöll
genom särskild nåd en kort frist för att dessförinnan ordna sina affärer.
Från denna tid, innan Nanne återvänt till klostret, ha vi i behåll
ett brev rörande honom. Det är utfärdat från Sonstorp, Erik
Holmstenssons sätesgård, den 28 april 1440.3 Nanne giver enligt detta
brev sin syster och svåger rätt till full brodersdel med sig i det arv,
som tillfallit honom och systern och som framdeles kunde komma att
tillfalla dem. Denna överenskommelse torde vara avtvingad honom
i det nödläge, vari han befann sig. Enligt landslagen skulle syster
ärva hälften mot broder4, men här gives Gunnor full brodersdel,
d. v. s. hälften av hela arvet. Såsom ovan nämnts var Torsten,
även Hal Koch, De ældste danske Klostres stilling i Kirke og Samfund intil
1221, i [dansk] Historisk Tidskrift 10 R, Bd 3, 4, s. 528 ff.
1 G. Åsbrink och K. B. Westman, Svea rikes ärkebiskopar. Sthlm 1935,
s. 142 ff.
2 Pergamentsbrev den 3 mars 1449, Riksarkivet; avskrift — feldaterad till
1448 — i Örnhielms Bullarium, 2, Riksarkivet.
3 Svenska medeltidsregester 1434—1441, n. 1136.
4 Samling av Sveriges gamla lagar, a. a. Magnus Erikssons landslag,
Ärvdabalken I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
