Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Nat. Fransén, Fragmenten av Then Swenska Psalmboken 1543
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ig6
nat. fransen
Rörande sångbokens historiska orientering och det kyrkliga
tillstånd i dogmatiskt och liturgiskt avseende den förutsätter, är här
ej platsen för en närmare analys. Denna sammanhänger med
uppläggningen och bearbetningen av hela den evangeliska
sångbokstraditionen sådan den föreligger under reformationstidens första
årtionden, och kräver ett mycket större omfång än här står till buds.1
I största allmänhet kan sägas att den utgör den svenska
motsvarigheten till den förändring i lutherskt furstekyrklig riktning
som är utmärkande för sångböckerna i Tyskland, framförallt från
och med 1530-talet. Genom Luthers exklusiva ensidighet och
förföljelse mot allt som ej sammanhängde »med oss här i Wittenberg»
eller försågs med dettas hallstämpel såsom ett firmamärke,
uppkom den förvända oorganiskhet i sångboksuppställningen eller
»dubbelbokskaraktären», som inleddes med J. Slüters
Mecklenburgspsalmbok, Rostock 1531, och sedan är utmärkande
framförallt för de nord- och mellantyska sångböckerna under större delen
av 1500-talet, och som omöjliggjort varje saklig indelning och
uppställning av sångmaterialet. Detta gäller icke minst sådana
sångböcker, som den schumanska av år 1539, de klugska
Wittenbergs-trycken och den babstska sångboken 1545, vilka skilja sig från de
övriga endast genom praktfullare typografisk utstyrsel. Typiskt
särskilt för striden mellan det gamla modersmålet, lågtyskan, och
den med lutherdomen och »ubiquitets»-teologien sammanhängande
nyhögtyskan är Magdeburg med sina lågtyska psalmböcker, tryckta
av Hans Walther, 1534, 40, 42, 43, 45 etc. och den därmed
parallella serien av de mera lutherskt orienterade (Amsdorf) nyhögtyska
upplagorna av samma bok, som från 1540 i samma stad trycktes
av den från Wittenberg kommande boktryckaren Michael Lother.
Emellertid, samma politiska, till fursteabsolutism även i
kyrkligt avseende, strävande utveckling försiggår också i Sverige efter
tyskt mönster och markeras tydligast av åsidosättandet av de
gamla reformatorerna, Laur. Andreae och Olaus Petri, genom
dödsdomen nyåret 1539—40. Den ledes här genom den på Luthers
1 I inledningsdelen till utgivningen av "Koralbok till Then Swenska
Ub-salapsalmboken 1645» har utg. å sid. 151—312 (jfr. den bibliografiska
förteckningen över de svenska psalmböckerna upp till 1700-talet sid. 433—441) på
grundvalen av det föreliggande källmaterialet meddelat en framställning
av-psalmbokens historia i Sverige intill 1700-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
