Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Harry Hermerén, Johannes Lenæus och bibeleditionen 1618
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johannes Lenæus och bibeleditionen 1618.
Ett meddelande av teol. lic., fil. kand. Harry Hermerén,
Hälsingborg.
Nedanstående är blott några kompletterande randanmärkningar
till doc. H. Cnattingius’ i all sin korthet glänsande uppsats
Tillkomsten av Gustav II Adolfs bibel 16181, vilket icke hindrar, att dessa
anteckningar kunna erbjuda ett par nya synpunkter och detaljer
av intresse.
Bibeleditionen 1618 har gärna betecknats som ett verk, vilket
så gott som uteslutande för sin fullbordan har att tacka den
prela-tensiske och icke så litet självmedvetne Johannes Rudbeckius.2
Själv gjorde denne ingenting för att bibringa eftervärlden en annan
uppfattning. När han i riksrådet åtskilliga år senare förde saken på
tal, påstår han3, att han »ingen hafft till hjelp mehra än Doct. Johan
Bothvidi öffver Leviticum och Lenæum öffver Apostlagerningar och
vidh ändan aff biblien». Uttalandet innehåller emellertid sanningen
blott med vissa modifikationer. Riktigt är det så till vida, som
Rudbeckius i egenskap av bibelverkets redaktör tydligtvis ganska
suveränt accepterade eller refuserade de förslag, som hans medarbetare
inkommo med i fråga om företal till de olika bibelböckerna,
argumenta, glossæ etc. Om man däremot tager hänsyn till det faktum,
att han också hade både dugande och flitiga medarbetare, blir hans
förklaring direkt missvisande.
Om bibelverkets tillkomst ha vi två goda berättande källor.
1 I Festskrift utgiven av teologiska fakulteten i Uppsala 1941 till
400-års-minnet av bibelns utgivande på svenska år 1541 (ingår i Uppsala universitets
årsskrift 1941 såsom nr 7: 12).
2 Så i J. H. Ridderstjernås Memorial (KB, sign. A 951: 3) och därefter
hos Th. Norlin, Johannes Rudbeckius (Upps. 1860) s. 50 och B. R.Hall
Johannes Rudbeckius (Ner.). En historisk-pedagogisk studie (Sthlm 1911)
s. 82.
3 Svenska riksrådets protokoll VI, s. 475
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
