Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Joseph Barbel, Christos Angelos (Densamme) - Walter Baetke, Das Heilige im Germanischen (Docent Helge Ljungberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269 granskningar och anmälningar
lorum (s. 191). Den av Origenes hävdade liturgiska principen, som
tillämpades till arianismens framträdande, att Kristus, som tillbeder
Fadern, icke själv bör vara föremål för tillbedjan (s. 269 ff.), kunde
givetvis befordra en ariansk kristologi. Med dessa och en rad andra
liknande belägg ur de första kristna århundradenas litteratur vill Bärbel,
såsom underrubriken till hans arbete angiver, skänka ett bidrag till
klarläggandet av arianismens uppkomsthistoria. Man måste efter
studiet av Bärbels arbete erkänna, att den arianska kristologien icke
längre ter sig såsom en tillfälligt uppdykande företeelse, utan
uppenbarligen har väsentliga förutsättningar i de första kristna
århundradenas trostänkande.
Då Bärbel tillika uppvisar, huru dessutom talrika utsagor om
Kristus med angelologiska inslag förekomma, vilka icke kunna sägas
ligga direkt i linje hän mot en ariansk eller arianiserande kristologi
eller ha närmare sammanhang därmed, får man ett starkt intryck av
att änglakristologien faktiskt icke varit av ringa betydelse för
tros-tänkandet i äldsta kristen tid. Uppvisandet härav är av så mycket större
intresse, som de stora dogmhistoriska verken av Harnack, Seeberg
och Loofs giva änglakristologien en mycket undanskjuten plats i den
äldsta dogmhistorien. Bärbels arbete belyser emellertid icke blott en
speciell — synbarligen icke oviktig — punkt i det äldsta kristna
tros-tänkandet, utan skänker även bidrag till förståelsen av den äldsta
kristo-logiens historia i dess helhet. Arbetet avslutas med ett överskådligt
uppställt register över det använda materialet. Detta register
underlättar studiet på ett tacknämligt sätt och är mycket värdefullt med
hänsyn därtill, att Bärbels rika materialsamling måste anses vara den
fortsatta forskningen till bestående gagn.
Hjalmar Lindroth.
Walter Baetke, Das Heilige im Germanischen. Verlag von J. B. C.
Mohr (Paul Siebeck). Tübingen 1942. IV + 226 s.
De religionsfenomenologiska undersökningarna måste sägas tillhöra
de mer krävande inom religionsforskningens skilda discipliner, men
också de mer tacksamma, när de företagas av kunniga forskare, som
förstå att hålla medelvägen mellan detaljsyn och överblick. Vad som
hittills presterats på området, är väl mer att betrakta som
pionjärarbeten på oplöjda fält än som evighetsgiltiga resultat men äga likväl
betydelse som försök till sammansyn av de alltför brokiga bilder
specialforskningen givit av de religiösa fenomenen. Tyvärr har emellertid
den allmänna religionshistorien under hela sitt utvecklingsskede tagit
alltför starkt intryck av den dogmatiska bundenheten i evolutionistisk
anda vid det sedan över sextio år dominerande manabegreppet och
varit för litet kongenial med själva forskningsobjektet, för att dess
resultat kan sägas motsvara det nära nog övermänskliga arbetet. Man var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
