Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Olle Herrlin, Sensus Communis (Professor Torgny T. Segerstedt) - Gösta Hök, Die elliptische Theologie Albrecht Ritschls nach Ursprung und innerem Zusammenhang (Professor Hjalmar Lindroth)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283 granskningar och anmälningar
saknade allt djupare intresse för de religiösa problemen. I den mån han
gjorde sig skyldig till några mera förmånliga uttalanden för religionen,
har man där velat se taktik. Med hänsyn till sin ställning måste han
ålägga sig en viss försiktighet. När han tager religionen i försvar, så
är det närmast slags något »gendarm-religion» han hyllar. Lennart
Josephson har i sin avhandling Kellgren och samhället samlat ytterligare
bevis för denna tes. Skulle den tesen emellertid vara odelat riktig, så
skulle Kellgren intaga en ganska ensam ställning bland de svenska
upplysningsfilosoferna. Vare sig Leopold eller Boëthius skulle dela
hans uppfattning. Herrlin menar, att man felbedömt Kellgren. Han
har ingalunda värderat religionen bara därför att den var nyttig eller
nödvändig för samhällslivet. Även Kellgren anslöt sig till sensus
com-munis-tesen i fråga om religionen. Det var i den kunskapsnående känslan,
den känsla som är en enhet av förnuft och känsla, som han menade,
att man kunde nå den riktiga religiösa upplevelsen. Men detta ledde
honom i strid mot känslosvärmare och förbenade ortodoxa präster.
Vi ha inledningsvis antytt, att samma problem kunde göra sig gällande
för Daniel Boëthius, kyrkoherde i Danmark. Herrlins
Kellgren-uppfattning är synnerligen intressant och man kan bara hoppas, att hans
uppfattning skall ge upphov till diskussion. Den bryter med en gammal
och slentrianmässig uppfattning, som har sina rötter i den vanliga
föreställningen om upplysningstiden såsom ytlig. Vad som i en sådan
diskussion framför allt skulle intressera vore att få Kellgrens tankar
närmare konfronterade med Rousseaus, sådana som de framställas i
Contract Social. Rousseau utvecklar ju där sina synpunkter på den
borgerliga religionen och den fara, som föreligger för staten om ett
prästvälde skulle uppstå. Så vitt anmälaren vet, har Rousseaus namn inte
nämnts i samband med Kellgrens inställning till dessa frågor.
D:r Herrlins bok är en frejdig skrift. Den har alla förutsättningar att
väcka gensagor. Det finns givetvis de, som hävda att en avhandling
skall vara ett arbete, där man försiktigt rör sig på väl utforskade
områden. Man bör i en doktorsavhandling undvika att framställa teser,
som man kan riskera att få omkullkastade. Anmälaren har icke den
uppfattningen. Han kan inte finna annat, än att d:r Herrlins skrift har
ett stort värde just därför, att den är ett djärvt diskussionsinlägg.
Torgny T. Segerstedt.
Gösta Hök, Die elliptische Theologie Albrecht Ritschis nach Ursprung
und innerem Zusammenhang. Uppsala Universitets Årsskrift
1942: 3. xxxv s., 365 s. Pris kr. 12: 50.
Det är en synnerligen central och viktig punkt i Albrecht Ritschls
teologi, som Hök i ovannämnda arbete gjort till föremål för
undersökning, nämligen frågan om det ritschlska teologiska tänkandets orien-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
