Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Gösta Hök, Die elliptische Theologie Albrecht Ritschls nach Ursprung und innerem Zusammenhang (Professor Hjalmar Lindroth)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
granskningar och anmälningar
tering kring två brännpunkter, varav den ena enligt en vanligen
föreliggande tolkning har väsentligen religiös karaktär och den andra en
påtaglig dragning åt det etiska. Då Ritschls teologi blivit betecknad
som en elliptisk teologi, har han själv givit uppslaget till denna
karakteristik. Vid utredandet av den kristna religionens begrepp skriver han
i sitt teologiska huvudarbete Die christliche Lehre von der Rechtfertigung
und Versöhnung: »Das Christentum ist nicht einer Kreislinie zu
vergleichen, welche um Einen Mittelpunkt liefe, sondern einer Ellipse,
welche durch zwei Brennpunkte beherrscht ist» (jfr III3, s. 11), ett
uttalande, som föreligger i alla tre av Ritschl själv föranstaltade
upplagorna av nämnda arbete. Sin undersökning av detta fundamentala
drag i Ritschls teologi har Hök utfört genom användandet av en
histo-risk-systematisk eller genetisk-principiell metod. Förf. har nämligen
för sig ställt en dubbel uppgift, nämligen dels den genetisk-historiska
uppgiften att uppspåra ursprunget till Ritschls elliptiska teologi och
fastställa de väsentliga inflytelserna på hans teologiska tänkandes
utveckling och dels den systematisk-principiella uppgiften att
undersöka, huruvida denna teologi, som i grunden bestämmes av de två
brännpunkterna, icke på grund därav faller sönder i heterogena element, utan
äger ett inre sakligt sammanhang.
Den historisk-genetiska sidan av undersökningen har Hök utfört
genom att använda icke blott i tryck föreliggande arbeten av Ritschl,
utan även ett omfattande handskriftsmaterial, i förvar hos Albrecht
Ritschls son Otto Ritschl i Bonn. Detta otryckta material utgöres
dels av anteckningar för föreläsningar i dogmatik vintern 1853—54,
sommaren 1856, vintern 1860—61 och vintern 1864—65 jämte
sommaren 1865, dels anteckningar för föreläsningar i etik vintern 1858—59.
Referat av dessa föreläsningar har av Otto Ritschl i biografiskt syfte
meddelats i dennes arbete Albrecht Ritschls Leben, I—II, 1892—1896,
men detta otryckta material har icke tidigare använts i
systematiskt-teologiskt syfte. Då dessa föreläsningsmanuskript enligt föreliggande
bestämmelser icke komma att publiceras, är det så mycket mera
tacknämligt, att Hök använt sig av erhållet tillstånd att meddela utdrag
av dessa föreläsningsanteckningar. Den omfattande notapparaten i
Höks arbete, där dessa utdrag publicerats, får med hänsyn därtill stort
värde både ur rent historisk och systematisk-teologisk synpunkt.
Med stöd icke minst av detta material har förf. varit i stånd att
följa Albrecht Ritschls teologiska tänkandes utveckling fram till hans
teologiska huvudarbete, Die christliche Lehre von der Rechtfertigung
und Versöhnung. Utvecklingen av Ritschls teologiska åskådning har
Hök insatt i ett omfattande idéhistoriskt sammanhang, vilket skänker
synnerlig klarhet åt Ritschls egen åskådning. Framför allt har
spårandet av den dubbla källan till religionens begrepp hos Ritschl, som
innefattar det religiösa dels såsom frälsning och salighet, dels såsom
principiellt ny viljeinriktning, bidragit till klarläggandet av utgångs- eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
