Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Hammarström, Den heliga Birgitta och upplösningen av den första svensk-norska unionen 1343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den heliga Birgitta och upplösningen av den
första svensksnorska unionen 1343.
Ett 600-årsminne.
Av fil. lic. I. Hammarström, Uppsala.
En händelse, som kunnat få stor politisk räckvidd, var Magnus
Erikssons tronbestigning i de bägge skandinaviska rikena år 1319.
Framför allt omständigheterna vid tillkomsten — Magnus blev i
kraft av arvsrätt först konung i Norge, innan han valdes i Sverige —
föreföllo att åt denna första union mellan de två rikena ge en fast
grundval. Ej långt därefter, år 1332, gåvo sig dessutom de
sydsvenska landskapen frivilligt under Sverige. Unionen med Norge
upplöstes emellertid, innan den hunnit utvecklas till en fast
statsbildning. År 1343 överlät Magnus Norges krona åt sin yngre son
Håkan, varefter den äldre sonen Erik tillerkändes tronföljden i
Sverige.
Den norska historieskrivningen har under påverkan av de
senare unionsstriderna framställt detta tronföljdsbeslut såsom
framtvingat av norrmännen på grund av deras missnöje med unionen.
Häremot har G. Carlsson framlagt starka skäl för att beslutet
tillfredsställt ett dynastiskt intresse.1 Den norska ståndpunkten har
om också ej ett stöd så dock föregångare i den medeltida svenska
historielitteraturen, representerad av Rimkrönikans s. k.
förbindelsedikt och Erici Olai krönika.
Ericus Olai refererar två åsikter om tronföljdsbeslutet. Enligt
den ena, som överensstämmer med valurkunderna, har det
tillkommit genom konungens och drottningens vilja och rådens i de bägge
länderna medgivande. Men, fortsätter han, andra säga, att det ej
1 G. Carlsson, Den svensk-norska unionen under Magnus Eriksson (Kungl.
Humanistiska Vetenskapssamfundets i Lund årsberättelse 1927—28). Jfr
Schreiner, Norge og unionskongedömmet i det 14. århundre (Norsk
historisk tidskrift 1935).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
