Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Hammarström, Den heliga Birgitta och upplösningen av den första svensk-norska unionen 1343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HELIGA BIRGITTA
31
mar av kungaätten kunna vi ej heller utläsa ur några andra
reve-lationer, medan däremot nitälskan för svensk lag är ett hos
Birgitta starkt framträdande drag.1 I full överensstämmelse med
hennes uttalande 1343—45 står även tillägget till samma revelation,
som hänför sig till Albrekts tid: Riket var nu bragt i ett eländigt
tillstånd, emedan »rätte arvingen» ej valts. Här kan ej den nu döde
Erik avses.2 Vad som ånyo understrykes är betydelsen för freden
av att arvsrätten iakttages, oavsett alltså vem som är närmaste
arvingen.
Valet 1343 var i Birgittas ögon ett brott mot rikets av Gud
givna rätt, i sin motivering uttryck framför allt för bristande
kärlek och tillit till Gud. Det var därför »contra justitiam» och »contra
Deum». På grund av de straffdomar, som det skulle medföra, var
det även »contra bonum reipublicæ et utilitatem communitatis».
I intimt samband med Birgittas angrepp på lagbrottet står
hennes nitälskan för freden, vilken lagbrottet skulle äventyra.
Fredstanken i dess augustinska förklädnad är en hos Birgitta gång på
gång återkommande tanke, förenad med tesen om »det rättvisa
kriget» (bellum justum). Med harm betraktade hon de krig, som på
1340-talet rådde mellan Frankrike och England liksom mellan
Sverige och Danmark. De kristna staternas förening i ett korståg mot
hedningarna var hennes ideal. Birgittas flesta uttalanden om detta
»bellum justum» anknyta sig till Magnus’ korståg 1348, vars ivriga
tillskyndare hon var.3 Möjligen får även hennes förbittring mot
kungavalet sättas i samband med denna hennes älsklingstanke.
Den ofred, som hon var övertygad om måste bli en följd av brottet
mot landets rättssedvänjor, skulle givetvis förhindra
korstågstankens realiserande. Huruvida Birgittas nitälskan för freden och
därmed för tronföljdens ordnande enligt stadgandena även innebar
intresse för unionens fortbestånd, är ovisst. Den försiktigt
formulerade satsen, att den yngre skulle komma till val, »junior ad
elec-tionem veniat», har tolkats så, att hennes verkliga avsikt var, att
Håkan ej skulle bli väld i Sverige. Hennes i andra sammanhang
ådagalagda intresse för rikets odelbarhet har ansetts peka i samma
1 Se härom senast Andersson, a. a., s. 124 med not i, och Kraft, a. a.,
s. 120 f.
2 Engström, a. a., s. 70 not 62.
3 Andersson, a. a., s. 122 f., Kraft, a. a., s. 147 f., 185 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
