Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - II. Rothovii predikan - B. Predikans innehåll. Några karakteristiska synpunkter - 4. Bot- och bättringsförkunnelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
emil peterson
sigh för säkerheet och framhärdelse uthi Synden».1 Han fördöljer
icke för sina åhörare, att »the som öffuer sina ock andras synder
inthet gråta, uthan äro säkre, ia berömma sigh aff sina synder —
–, alla thesse falla uthi Gudz wrede».2
När han till ledning och hjälp för stiftets präster 1643 utgav
Några Christeliga Boot Predikningar, framhåller han för sina
ämbetsbröder, att Gud genom Ordets tjänare i församlingen syftar till
»at omwenda then säkra werlden ifrå sitt ogudachtiga wesende och
henne til itt Gudeligit lefwerne upwäckia».3
Vid sina försök att krossa den andliga säkerheten och bereda
väg för ett religiöst uppvaknande använder sig Rothovius av alla
till buds stående övertalningsmedel. Hans väckelseförkunnelse är
rikt facetterad. Som ovan visats, tröttnar han icke att peka på,
huru Gud själv genom tidens nöd och olyckor talar ett hotfullt
språk, som icke kan misstydas.
Men han predikar icke blott kollektivt straff för folkets ondska.
Han kan också ställa individen som sådan till svars. »Var icke så
säker, om din synd ännu icke straffad är, att du allt framgent synda
vill.–Hans vrede över de ogudaktiga vänder icke åter. Därför,
fördröj icke att omvända dig till Herren, och skjut det icke ifrån
den ena dagen till den andra.»4
Vid Märta Oxenstiernas bår 1634 talade Rothovius mäktigt om,
huru en eländig människa, »som moste aff Matkar förtäras och
stoppas neder i itt mörckt rum», borde hava annat att tänka på under
sin livstid än världens flärd. »Ach thet moste wara en galen
men-niskia, som högferdas, kiffuar med andra om rum och lägenheeter
här i werldenne, ty wij see huru litet stycke Jord wij på sidstone
kunna låta oss medh benyia.» Och han spörjer »Hwar är Alexander
Magnus, som neplighe fick rum i heela werlden?»5 Nej, på yttersta
domen, på helvetets kval och pina, men ock på Guds barns
osäg-liga, eviga glädje bör man tänka under denna korta nådens tid.
Med talrika exempel ur såväl Gamla som Nya Testamentet ut-
1 Then Christeligha Läran etc., företalet. Jfr ock Concio nr 4 ibidem.
2 Concio nr 4 i Then Christeligha Läran.
3 Concio nr 1 ibidem.
4 Predikan på böndagen den 7 september 1633.
5 Likpredikan över Märta Oxenstierna. Jfr likpredikan över Sophia de
la Gardie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
