Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - David Lindquist, Studier till den svenska evangelieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studier till den svenska evangelieboken
11-3
håller en bönbok, som hämtat sitt material icke blott från
Catechis-musbönboken utan också ur andra källor. Härigenom betyder den
ett avsteg från Uppsalatraditionen i de föregående psalmböckerna.
Bönboken har titeln: »Een Allmenneligh Böönebook, Bådhe Hemma
och j Kyrckian Så ock på reesor til at bruka för alla Ständer, ey
allee-nast til at affbidhia hwadh skadelighit är, uthan ock bekomma thet
en nyttigt wara kan, bådhe til Lijff och Siäl.»1
Enchiridiets utförliga och innehållsrika bönbok är uppdelad på
fyra huvudavdelningar: I. Allmenliga bööner som alla och hwar och
een både j församblingen och heema bruka må, om allahanda
nödh-torffter. II. Almenneliga böner uthi andeligha saker. III.
Almen-ligha böner j werldzligha saker. IV. Enskylta Böner som hwar i
sitt kall, at ther uthi få Wälsignelse, bruka kan och böör. Denna
sista avdelning innehåller böner »Uthi öffuerheetzståndet eller
wärie-ståndet» och »Uthi Huståndet». Källorna för Enchiridiets bönbok äro
utom den ovan omnämnda Catechismusbönboken även lohann
Avenarius’ Christliche Gebett, och Mårten Heisings bönbok.2 Några
böner komma från Veit Dietrichs Agendbüchlein.3 Vad beträffar
lohann Avenarius’ böner ha de i allmänhet intagits i Enchiridiet i
förkortad form.
Från Catechismusbönboken har sålunda hämtats inledningsbönen
»Eet betenckiande om at rätt bidhia», vidare böner före och efter
predikan, trenne skriftermålsformulär, nattvardsböner, böner om
beständighet i tron, mot djävulen, om frid och rolighet, för de i
tron villfarande, för våra ovänner, mot kristenhetens fiender, för
havande kvinnor, emot pest, om frukten på jorden, för överheten,
för trogna lärare. I samma källa återfinnas också bönerna för en
prästman samt för husfader och husmoder.
Från Avenarius’ Christliche Gebett komma bönerna för sjuka,
en undersåtes bön, barns bön, »Om eet reent leffuerne och got
äch-tenskap», tjänstefolks bön. Samma ursprung ha också bönen »För
Ungdomen», där det bedes om hjälp för husfäder och lärare att
giordt theruthinnan en stor Confussion.» (Upsala domkapitels prot. 6 dec.
1639 i A. I. 2 i UDA i ULA.) Jfr också för 1640 års riksdag, N. Fransen,
Koralbok till then swenska Ubsala-Psalmbooken, I, s. 250 f.
1 Jfr Lindquist, Studier, s. in, not 3 f.
2 Estborn, o. a. a., s. 194 ff., 176 ff.
3 Lindquist, o. a. a., s. in, not 3 i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
