Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - David Lindquist, Studier till den svenska evangelieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioo
david lindquist
uppställningen något annorlunda. Några böner komma också här
ur andra källor än Catechismusbönboken, t. ex. en bön om »een saligh
ändalvcht» — Dionysius’ dödsbön, som återfinnes i Mårten Heisings
bönbok.
I En liten Psalmbook 1648 har bönesamlingen titeln:
Chris-teligh Böne-Konst och är sammanställd av böner ur En ny
Christe-ligh bönebook 1564 och Mårten Heisings bönbok. Början göres här
med »Een Böön om Gudz nådh till att rätt bidia» samt Luthers bön
före Fader vår i Eine einfältige Weise zu beten: »Ach, käre Gud,
Himmelske Fader, Jagh owerdighe fattige Syndare är icke werd
at uplyffte min öghon eller Hender til titt Guddomligha Majestet . . .»
Så följa böner om morgon och afton, om änglarnas beskydd, före
och efter predikan, om syndernas förlåtelse, nattvardsböner, böner
till treenigheten, om en salig ända o. s. v. Bönesamlingen avslutas
med »Böner för them som på theras Soteseng och i sitt ytersta liggia».
Med denna bönesamling överensstämmer bönboken i en psalmbok,
tryckt i Strängnäs hos Z. Brockenius 1661.
Bönesamlingen i Een lijten Psalmbook 1663 är hämtad från
Catechismusbönboken och Avenarius’ Christliche Gebett. Från den
sistnämnda andaktsboken kommer inledningsbönen: »När man wil
gå til Kyrckian» samt de fyra morgon- och aftonbönerna på slutet.
Alla de övriga bönerna återfinnas i Catechismusbönboken.
Från samma källor härstamma bönerna i Kämpes psalmbok,
tryckt i Linköping 1670. Bön vid kyrkogång, »ett uppenbara
Skriff-termåål» samt bön före nattvardsgången ha hämtats från Avenarius’
andaktsbok. De övriga komma från Catechismusbönboken.
Åbopsalmbokens böner äro identiska med böneskatten i
Johannes Gezelius’ d. ä. Åbobönbok av år 1683.1 De redan tidigare
nämnda källorna kunna kompletteras med Johann Deucers Newes
und nützliches Betbüchlein, 1659, och Manuale oder Christliches
Handbüchlein, 1638. I den sistnämnda andaktsboken återfinnes
sålunda en bön om änglarnas beskydd. Åbopsalmbokens böner
representera ett nytt inslag i psalmböckernas bönetradition. För
Svedbergs och 1695 års psalmboksbönbok ha dessa böner haft
betydelse.2
1 Om Abobönboken, se Lindquist, Studier, s. 109 ff.
2 Att Åbopsalmboken och även dess bönbok brukats vid gudstjänsterna i
det egentliga Sverige skall uppvisas i ett annat sammanhang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
