Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - David Lindquist, Studier till den svenska evangelieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studier till den svenska evangelieboken
ii7
att bönboken, »vars innehåll och uppställning hittills varit
överlämnad åt enskilda psalmboksutgivares gottfinnande, genom kyrkans
försorg vederbörligen redigeras, kompletteras och fastställes, och
därigenom erhåller en lika behövlig som betryggande garanti för
framtiden».1
Några synpunkter på bönbokens förnyelse framfördes av J. Th.
Bring i hans Förslag till komplettering och revidering i vissa
hänseenden av nu gällande evangeliebok, 1915. Bring framhåller här,
att bönerna i evangeliebokens lilla bönbok »under senare tid i ytterst
ringa grad blivit tagna i bruk av församlingens medlemmar».2 För
sin egen del ville han, att bönboken skulle innehålla få och korta
böner. Man fick icke förvandla bönboken till något, som liknade
den engelska kyrkans Common Prayer Book eller den tyska
Allgemeines Gebetbuch.3
1920 års evangeliebok kan sägas inleda en ny tid för En liten
Bönbok. Här infördes nämligen böner från andra provinser av
kyrkan än den tyska och även från nuvarande tid. Den allmänkyrkliga
bönetraditionen har blivit mer allsidigt representerad — något som
framträder ännu tydligare i 1941 års evangeliebok. Kanske är den
tid icke långt borta, då den svenska kyrkan får sin egen bönbok vid
sidan av psalm- och evangeliebok. Den tanken möter man åtskilliga
gånger i de kyrkliga böckernas historia.
Sammanfattningsvis kan man konstatera: Folkbönboken i 1695
års psalmbok, som utformades på grundval av tysk tradition, är
ett vittnesbörd om stormaktstidevarvets förmåga att skapa fasta
andaktsformer. 1700-talet behöll arvet och tillförde intet
väsentligt nytt. Men i 1817 års evangeliebok skedde en bearbetning av
den gamla traditionen. I fortsättningen upplöstes emellertid
stormaktstidevarvets skapelse alltmer. Evangelieböckerna 1920 och
1941 ha strävat efter att förnya den svenska folkbönboken.
1 Betänkande
2 S: 263 f.
3 S. 265.
rör. evangelieboken 1920, s. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
