Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Dahmén, »Prästmedicinen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»prästmedicinen»
I29
efter några år det slutgiltiga reglementet för präst-medicinska
stipendieinrättningen år 1813.1 Den medicinska kursen för präster
beräknades taga tre terminer i anspråk och borde genomgås två
gånger, varför stipendierna också finge behållas i tre år. De som
saknade teologisk examen eller därmed jämnställda meriter skulle
vid varje termins slut visa »att de i avseende på prästerliga studier
väl använt sin tid».2 I samband med utformandet av reglementet
säges i de officiella handlingarna, att anledningen till inrättningen
icke var tanken på att en förening av präst- och läkaryrkena ansågs
lämplig i och för sig, utan det var det rådande nödläget beträffande
läkarvården på landsbygden. Den egentliga avsikten var icke, sades
det, att göra präster till läkare utan ge vissa präster en »så vida
sträckt kunskap i medicin, att de i brist på ordentlige läkare kunna
komma sjuke till hjälp och undsättning». Samma avsikt dikterade
också beslutet, att konsistorierna vid utdelande av tillstånd åt
präster att söka med.-teol. stipendium skulle fästa behörig
uppmärksamhet på ortens behov av läkarehjälp.
Reglementet undergick under årens lopp åtskilliga förändringar.
Vid något tillfälle motiverades förändringen av förmodandet, att
det ringa antalet sökande kunde bero på oklarhet och besvärligheter
i stipendievillkoren.3 Den teologiska fakulteten ville också värna
om de teologiska studierna, så att de icke åsidosattes genom de
medicinska fordringarnas tendens att breda ut sig. Man pekade på
reglementets föreskrifter, att avsikten med inrättningen endast var
att ge prästerna en förstahandskunskap i medicinen.
Ar 1824 sattes anslaget ned till 2,000 Rd.4 Av stipendierna skulle
14 tillfalla Uppsala och 6 Lund. Även inskränktes tiden för
åtnjutande av stipendierna till tre terminer.5 Uppfostringskommittén
1828 konstaterade, att de med.-teol. stipendierna »enligt
erfarenhetens vittnesbörd, föga tyckas hava verkat till uppnående av det
hittills med dem åsyftade ändamålet» och föreslog att de måtte
förvandlas till vanliga teologiska stipendier.6
1 KC 26/6 1813 (Med.-teol. Fak:s ark. Cl).
2 I med.-teol. fak:s prot. (13 dec. 1813 A 1) anges innehållet av examen i
den teol. delen.
3 Se med.-teol. fak:s prot., 4 juni 1814.
4 Weibull, I: 323.
5 Med.-teol. fak:s arkiv (Cl: KB 12 juli 1823).
6 Comm. s. 192.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
