Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Dahmén, »Prästmedicinen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13°
gunnar dahmén
Slutet på inrättningen blev att Kgl. Majt. lät upplösa densamma
genom att förvandla stipendierna till dels teologiska, dels medicinska
sådana. Sedan den med.-teol. fakulteten, som ansvarat för
inrättningens vård gjort en fördelning av stipendierna vid ett sista
sammanträde i december 1841 var därmed prästmedicinens historia ur
världen.
Diskussionen i frågan.
Det är emellertid icke så mycket ärendets gång och öde som
intresserar oss utan fastmera den väckta diskussionen på grund av
den belysning den ger frågan om tidens syn på prästen, hans
ställning och uppgift i samhället.
Diskussionen i frågan om prästmedicinen fördes i huvudsak kring
frågorna: Är det nödvändigt? ■—■ Är det nyttigt? — Är det
möj-ligt?
Var det nödvändigt? Medicinalvården i landet var
otillfredsställande.1 Behovet av förbättrad läkarvård var högst angeläget.2
Tillgången på läkemedel i socknarna var dålig, och den fattigare
delen av rikets invånare, allmogen, hade inte råd att skaffa sig nödiga
läkemedel.3 Trots fred och lyckliga omständigheter kunde
smittosamma sjukdomar under åratal hålla sig kvar på landsbygden.4
En sådan sjukdom som frossan gjorde människor arbetsodugliga
under långa tider. Bristen på tidigt och rätt bruk av det säkra men
dyra botemedlet, kinin, gjorde, att de talrikt omkommo.5 Det
aktuella läget var särskilt kritiskt på grund av finska krigets olyckliga
följder. Med tanke på landets odling och försvar var man
angelägen om folkmängdens bibehållande och förökning.6 Sedan nationen
i kriget förlorat en betydlig del av sina raskaste arbetare vid
jordbruket, ansågs det vara hög tid att vidtaga alla möjliga åtgärder
för att bevara återstoden.7 »Efter dessa förslag och debatter, och
1 A. Joh. Hagström (se sid. 4, VJ, III: 3).
2 Se not 32 (de medic. auktoritets intyg), VJ, III: 105.
3 VJ, III: 19 (Bondeståndets yttrande).
4 VJ, III: 21 (Trafvenfeldts memorial).
5 VJ, III: 22 (Trafvenfeldt).
6 VJ, III: 74, 106, 32, 74 (/./. Litt. o. Th.), 106 (M. Strussenfelt i
riksdagen), 32 (Trafv.).
7 VJ, III: 76, Bref från en riksdagsman till en Vän–-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
