Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Dahmén, »Prästmedicinen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»prästmedicinen»
i29
religion och dygd i ett ungt sinne».1 Om man också inte blev vare
sig präst eller läkare, är nyttan av att i ungdomen ha studerat
läkarvetenskapen stor. Det gynnar ens hälsa och moral och förutsätter
»en mängd praktiska kunskaper i ekonomien, vilka kunna gagna
fosterlandets kultur och bereda det enskilda förtroender».2
Med minsta kostnad för staten skulle den påtalade bristen på
såväl läkare som präster övervinnas.3 »Statsmannens förtjänst
bedömes likaväl som den mekaniske verkmästarens av hans fintlighet
att med en och samma kraft på en gång driva flera hjul. Ju mer
man där kan uträtta med ett mindre antal ämbetsmän, ju större
förmån för staten.»4 Tanken på statsnyttan spelade en stor roll,
och frågan om prästmedicinen var av denna anledning synnerligen
viktig, ty om studierna verkligen kunde förenas »så måste icke mindre
varje prästman, som ej är medicus, än varje läkare, som ej är präst,
förödmjukas av det medvetandet, att de ännu blott till hälften gagna
fäderneslandet».5
Är det då möjligt att förena präst- och läkaryrket? Det var på
denna punkt som framförallt motståndet och betänkligheterna
höjdes. Man hade i patriotisk iver med så starka färger målat sakens
nyttiga följder i socialt, moraliskt och ekonomiskt avseende, att
det måste ha varit ganska otacksamt att spela den betänksammes
roll. Men även om man instämde i förslagets goda syftning, kunde
man ju ändå visa invändningar mot dess praktiska realiserande.
Tankens förespråkare voro emellertid optimistiska. Nog bör det
kunna gå, resonerade man. Om icke genast så i framtiden, ty »sann
upplysning och mänsklighet värderar sällhetens beredande även
för en framtid».6 Prästerna skötte ju sitt jordbruk vid sidan av sitt
prästämbete, som dock icke ger »den behållning, som svarar mot
besvär och kostnad, i anseende till tjänstfolks och allmänhetens
orimliga fordran, att på prästgården finna vad man kallar fullt opp
och bliva trakterade».7 Arrendera bort jordbruket och använd i
stället tiden till läkaregöromålen. Exempel visa för övrigt, att
1 VJ, III: 66 [J. f. Litt. o. Th.).
2 VJ, III: 27 (Trafv.).
3 VJ, III: 34 (Trafv.).
4 VJ, III: 56 (/. /. Litt. o. Th.).
5 SP, 1810: 18 apr.
6 VJ, III: 22 (Trafv.).
7 VJ, III: 26 (Trafv.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
